onsdag 20 maj 2015

Distanshäst på hög höjd

Inte så högt kanske men kul Varannan vecka hopptränar jag lite med kusarna. Portello har hoppat en del men för Elettra, som fick följa med idag, blev det tredje gången någonsin. Hon tycker hoppningen är jättekul, bjuder fint med blev förskräckt över vattenmattan första gången hon såg den.

torsdag 14 maj 2015

Jämtland - Skåne

Sverige är ett vackert och avlångt land. Väljer man distanssporten så får man vara beredd på att åka en bit för att hitta tävlingar. I helgen fick Elettra följa med till den nya Storsjöritten i Östersund. Vi red soloritt Elettra och jag det vill säga utan medhjälpare. Gör man så så får man anpassa farten lite eftersom hästen bara kan dricka i pauserna. Tävlingen var perfekt att rida solo på, vädret bjöd på automatisk luftkylning och eftersom det hade regnat kraftigt dagen innan så fanns det gott om pölar med jämtländskt vatten för Elettra att dricka. Elettra är en ruttad häst som helt sonika stannar när hon ser en pöl med bra vatten i. Jag hade sällskap en stor del av dagen med hemmaryttaren Pia Eriksson som även vann klassen, Elettra och jag kom tvåa eftersom målspurter inte är hennes starka sida. Vi var väldigt nöjda med vår blåa rosett och en fin munblåst glasskål från lokala Storsjöhytttan. Vi hade visserligen inga medhjälpare med oss men distansryttare är ett hjälpsamt släkte så jag fick bra hjälp i grinden framförallt av Ingrid Lysén.

Det där med att landet är avlångt hade jag inte riktigt tänkt på tillräckligt. Jag var inte riktigt rätt klädd. Här är betena klara och häggen står i full blom. I Östersund såg vi några kvarvarande snöfläckar i skogen, is i bäckarna och vårens första Tussilago. Banan var jättefin. Lättriden och kuperad. Det var få men långa sugande backar. Från starten på travbanan gick en sex km lång preparerad travslinga upp på ett berg, därifrån såg man hela Östersund. Efter en slinga i skogen var det sedan samma väg neråt.

Elettra är suverän, hon är sådär riktigt trevlig och allround som en häst ska vara. Starten på Storsjö blev hennes 21:a. I onsdags fick hon hänga med på hoppträning och idag blev det dressyr för tränare här hemma.

Nu har jag packat inför nästa, lite större, utmaning. SM på 160 km i Glimåkra i Skåne.
Några snöfläckar lär vi knappast möta där. Jag vill så himla gärna fixa de där 16 milen. Oavsett hur det går så har jag i alla fall kämpat i många år för att meritera och kvala in Portello för detta. 16 mil är jäkligt långt, dessutom är det dyrt. En tävling av denna kalibern kostar som en utlandsresa för en familj i en vecka. Jag hoppas att jag får ut många kilometer per krona!