torsdag 21 februari 2013

Ensam med lillkillen

I dag gjorde jag en liten ridtur som ändå gjorde mej väldigt lycklig. För första gången så red jag helt ensam, ingen ldare, ingen medhjåälpare. Vi red inte långt, vi red inte fort men vi var så lyckliga. Lillkillen sträckte stolt på sig som för att visa de andra hästarna "titta på mej". Det blev ett par morötter som belöning,

söndag 17 februari 2013

Älgar och rådjur

Jag är ofta bortskämd med att kunna rida med sällskap av andra ekipage. Av lathet eller säkerhet - välj själv, så väljer jag ofta att rida med sällskap med unga, osäkra hästar och att rida ensam med de rutinerade. Förr eller senare måste alla få rutin. Kaponika har inte varit ute så mycket själv men i går bar det av. Eftersom underlaget var tösnö med risk för styltor så ville jag välja en säker väg utan allt för mycket fotbollsspelande och äventyr. Jag valde en lugn bra runda där man travar på längs en skogsbilväg där man vanligtvis bara möter kottar. Just för att jag red själv på min orutinerade häst så mötte jag först en älg,  tre rådjur, därefter en snöskoter för att avsluta med att på vägen möta en bil med en släpkärra full med möbler. Allt gick bra, Kaponika blev inte rädd för något men blev mer och mer i gasen och jag kände hur tempot stadigt ökade, liksom pulsen. Jag höll henne i trav och kände att galopperar jag så kommer det att gå fort, för fort.

I dag blev det träning av ett annat slag, närmare två timmar på delvis nya vägar. Riktigt djup snö varvades med långsam galopp och långa travpass utan älgar. I dag gick det lagom fort.

torsdag 14 februari 2013

Kwadrant - stora killen

Ett tu tre så fyller lillkillen nästan tre. Den snart treåriga hingsten går fortfarande under namnet lillen. I dag var det dags för lillen att öva på att vara stor. Kwadrant är väl bekant med hästtransporten sedan tidigare, att gå in där och äta är något han gillar. Han har däremot aldrig åkt transport och aldrig varit hemifrån. I dag fick han åka till ridhuset. Allt gick perfekt, han åkte lugnt, gick ut lugnt och var duktig i ridhuset. Jag ledde honom över bommar, travade cavaletti och gjorde ledövningar. Han kunde både stå stilla lugnt och vara avslappnad och trava på stora och små volter. Vi avslutade med att sadla och stå still bredvid pallen. Ridning avstod jag från i dag på grund av snöras. Ungefär var tionde minut under tiden vi var där så lät det som att ridhuset skulle ramla ihop, det var all snö som rasade av det stora taket. För hästarna blev det lite extra miljöträning. Kwadrant nästan sprang i i transporten när vi skulle hem, han var trött och nöjd.

Nazira- ingen är perfekt




Nazira är en märklig häst. Hon går fram som en kanonkula trots sina fel och brister. Som treåring betäcktes hon med Bayard. Hon var ung, frisk och röntgad. Efter fölningen tränade jag på ordentligt med målsättning att starta clear round som femåring. Därinnan hände något, vi red omkull och hon blev halt. Vid ett besök på kliniken hittade man då spatt i mellersta karpaleden vänster bak. För mej var en spattdiagnos nästan detsamma som Findus lasagne. Rådet blev att vila henne ett år. Efter ett år var hon ännu mera halt, nu på de flesta benen. Vi kom då i kontakt med en väldigt bra veterinär som gav rätt behandling och rekommenderade igångsättning. En medryttare hos mej vid namn Sabina tog sig ann Nazira. Hon red och tränade upp henne. 2012 startade de tillsammans på en clear round och en 50 km tävling. Nazira gick som en raket och fick inga anmärkningar. I år tränar Sabina på med siktet inställt på 80 km. Nazira är en mycket het och framåt dam att rida!

Det är bara att konstatera att Nazira trots sin spatt har presterat mer än många andra friska hästar har gjort, hon mår bra av att ridas och tränas. Vissa dagar är hon lite stel och behöver värmas upp innan hon kan jobbas. Sabina rider även Nazira en hel del i dressyr och det är en utmaning. Hon är svår att sitta ner på på vänster sittben och vill då "putta över ryttaren", hon blir stel om hon vilar för länge. Det går att rida och tävla med en häst som inte är perfekt. Na

lördag 9 februari 2013

Lasagne med radioaktiva isotoper och ett stänk av fenylbutazon


Vad äter hästarna?
De senaste dagarna har larmen om hästkött i lasagne och hamburgare duggat tätt. Jag tar inte ställning till om man ska äta hästkött eller inte men tycker det är viktigt att konsumenter alltid ska veta vad de köper för mat. Även de som väljer att köpa och äta hästkött ska veta vad de riskerar att få i sig. I tidningar har även experter uttalat sig om att det inte är hälsofarligt att äta hästkött, men jag är tveksam till detta. I Sverige har vi ingen tradition att äta hästkött står det, det är sant men det finns en annan baksida.

Det är lag på att alla hästar ska ha ett hästpass, där skall antecknas om hästen får medicin som till exempel har livstids karens, hästen får då ej användas som livsmedel. Hästar räknas som livsmedelsproducerande djur. Lantbrukare som föder upp nötboskap, fjäderfä eller grisar är experter på att producera livsmedel och de gör det bra, de tänker på medicinering för journaler och är noggranna till utfodring och behandling för konsumentens bästa.

Som hästägare tänker man inte i första hand på livsmedel när man ser sin vän i ögonen. Hästen är kanske en vän eller hålls för ridning, hobby eller tävling. Hästar behandlas i dag för många olika sjukdomar och skador, djursjukvården är nästan lika specialiserad som humansjukvården. Ibland kan det även vara så att hästägare behandlar hästar själva med medicin som de har över i skåpet eller medicin som de har fått av någon bekant. Ofta används även humanläkemedel, örtpreparat, krämer och salvor som inte alls är avsedda för livsmedel. Att skriva i passet är inte det man tänker på just då när man själv behandlar hästen.

Jag har åtta hästar och lika många pass. Ett av passen är märkt direkt från utställande förbund med "ej avsett för livsmedel". Den hästen har aldrig fått någon medicin eller behandling men har en okänd härstamning. Jag antar att hon skulle vara lika god på smörgåsen trots härstamningen men det är alltså inte tillåtet. Kanske inte aktuellt ändå, det är barnens ponny och de ser nog hellre att hon begravs än hamnar i Findus lasagne.

Av de övriga sju hästarna har en av dem aldrig fått någon medicin och är alltså godkänd för slakt, han är ung och mör och omedicinerad. Om han plötsligt skulle bryta benet skulle jag själv kunna tänka mej att äta honom om det gick att slakta hästen hemma - vilket tyvärr inte är tillåtet om man vill äta köttet. En skadad häst avlivas ofta på plats och djuret går automatiskt till destruktion.

Nu kommer de intressanta: mina övriga sex hästarna har helt "rena" pass utan några antecknade mediciner men samtliga har behandlats av olika veterinärer och fått läkemedel med livstids karens. Det rör sig till exempel om Fenylbutazon som används exempelvis mot fång eller inflammationer. En annan av mina "rena" hästar har injicerats med radioaktiva isotoper som en del av en behandling inför scintigrafi. Hästarna kan alltså trots mediciner slaktas på slakteri och borde då säljas under produktnamnet "hamburgerkött med radioaktiva isotoper och ett stänk av Fenylbutazon"

Jag som ansvarstagande djurägare kommer aldrig att tillåta att mina medicinerade hästar kommer in i livsmedelskedjan, men tänker alla som jag? För många kan det vara ekonomin som styr om man åker till slakteriet med sin häst och får några tusen kr eller om man låter destruera hästen till en kostnad av 4300 kr (kostnad i detta län, kostnad för avlivning tillkommer)

För att komplicera det hela finns det även en mängd mediciner och medel som har några veckors eller månaders karenstid. Alla hästägare som åker till slakteriet har kanske inte koll på vilken salva, fodertillskott eller avmaskningsmedel som fodervärden / medryttaren / stallägaren har gav hästen i förra veckan. Tänk på detta när du väljer din mat.


     

fredag 8 februari 2013

när en mack var en mack

När jag var liten sålde man bensin och bildelar på macken och hade pengar på banken. Nu är det andra tider. Jag kommer ihåg när jag var i tyskland 1999 och förundrades över att mackarna mest liknade snabbmatsrestauranger, inte kunde jag då ana att det snart skulle blivkikadabt här hemma.
Nu är det hundmat som står på tur, i dag hittade jag hundmat i blomseraffären och i sportbutiken . Jag kan inte bestämma mej för om det är bra eller inte. Jag gillar liksom tanken med att en djuraffär säljer djur, en teaffärbsäljer te, ostaffären säljer ost och barnaffären..
Nu är det dags att sluta.