fredag 27 maj 2011

Lydnadsdressyr i hagen





När du tröttnat på den vanliga ridningen är ett tips att lära hästen lite roliga tricks. Här ser ni Wasa öva på "sitt" och Nazira på "spela död" . Helt vanliga tricks som man lätt lär hästen ute i hagen, stärker banden mellan människa - häst. Eller så kan man bara ha kameran i högsta hugg vid rätt tillfälle - välj själv.





tisdag 24 maj 2011

Pensionärs j.....

Björklingetrakten är väldigt platt. De stackars backar som finns måste man tydligen dela med andra. Jag låg först med Portello i en frisk galopp (milt uttryckt) i den fina galoppbacken. Strax bakom låg Elettra med S (jag har flera medryttare som heter S). Någonstans mellan Portellos framfart och Elettra så dök de upp - pensionärerna. Två hanar och en hona av dessa oskygga köttätare dök upp från ett sidospår. Klart som sjutton att man blir skraj. Elettra svängde, S höll balansen. Ridturen ändrade riktning från upp för backen till in i skogen.

Jag hörde S ropa bakom mej, när jag vände mej om så stod hon där på marken, som en ryttare utan häst. Hästen borta, borta. S blev avskrubbad mot ett träd i skogen. Ni som har läst tidigare inlägg i den här bloggen om Eletttra vet att hon gillar att springa bort. Hon kastar aldrig av någon, är aldrig dum men tycker helt enkelt att borta är bra men hemma bäst.

I kväll hade vi tur och slapp leta efter henne, hon skenade hem. När vi förenats igen väntade en skrittrunda, en dusch och lite ompyssling med lindade ben,

Sist av allt vill jag påpeka att jag i princip inte har något emot pensionärer, så länge de inte backtränar kl åtta Björklingeskogarna. OBS! Inga djur eller människor kom till skada.

Fixarnisse i farten

I väntan på hovslagaren. Jag ska bara fixa till handtaget till stalldörren lite. Det har börjat sitta lite löst och behöver skruvas åt. Först måste handtaget monteras bort, sen kan man justera skruvarna. Jag försöker lossa brickorna som håller fast handtaget men det går jäkligt trögt, faktiskt händer ingenting. HMMM?



En inventering bland verktygen och jag kommer fram till att en rörtång är perfekt. Med rörtången får jag rejäl hävstång för att lossa brickorna. Tyvärr blir det lite väl bra kraft så massor med saker i låset går sönder istället.



Jag besökte Clas Ohlson för att köpa reservdelar, men i dagens konsumtionssamhälle borde jag ha lärt mig att man ska köpa nytt, nytt, nytt. Jag kom ut från affären med ett nytt handtag. Nu återstår bara att skruva ihop alla mina nya skruvar och pinnar igen och ta bort silvertejpen som jag tillfälligt har tejpat igen dörren med.

måndag 23 maj 2011

Arabhästutställning nästa!

Ett plötsligt infall för några veckor sedan gjorde att jag anmälde Kaabata till utställning i Strängnäs. Egentligen behöver hon inte ställas ut, hon är redan världens vackraste - synd bara att ingen annan också får se det. Sagt och gjort, anmäld blev hon.
Kaaba är en lättfödd dam som har en lätt rondör över magen, jag ridtränar nu för fullt. I går galopptränade vi i backar. Jag ska inte visa henne själv, det finns proffs på sådant. Jag förklarade för visaren att hon är lite rund men att hon rids 2-3 mil i veckan och logeras lite för att försöka arbeta bort buken lite - hon skrattade.

Nu återstår att försöka damma av kunskaperna från förr om hur man fixar till en häst inför utställning. Själv har jag inte varit på en utställning sedan 1992....På den tiden lackade man hovarna , rakade inne i öronen och sminkade med svart vaselin. Nu är det tack och lov förbjudet.


  • På fredag ska huvudet finklippas

  • Till helgen ska hon shamponeras ordentligt

  • Dagen innan återstår ytterligare shamponering, klippning av manen i nacken

  • På utställningsdagen väntar en ansenlig mängd pälsglans

Sen återstår bara att hålla tummarna. Roligt ska det bli. Kaaba skall gå dels i klassen med ston 12+ utan föl samt i veteranklassen. Vi ses i Strängnäs 4 juni!

tisdag 17 maj 2011

Projekt inridning påbörjat



I dag när jag satt på jobbet ringde S och frågade om hon fick rida en sväng. Naturligtvis sa jag. S är bekant med hästarna och vet hur allt ska vara. Jag tränar Nipzana lite på ridbanan också om det går bra sa hon. Nipzana är S stora kärlek här i livet. N är tre år och inte inriden än - riktigt. Jag har hållit i N och S har suttit lite på, men det var några månader sedan. S frågade sedan -om N är snäll och jag har lust får jag sitta lite på henne då? Jag fungerade en stund och tänkte att S är vuxen och kan själv ja ansvar för sina handlingar så OK:






Sen ringde S igen och jublade. "Nu har jag ridit i 15 minuter i skritt i båda varven och allt gick superbra, hon var så lugn" Projekt inridning är påbörjat.Tack S för att du är så duktig med Nipsan!






PS. Jag vill jag poängtera att N är mycket van vid allehanda övningar från marken och att gå som handhäst, löshoppa mm.

lördag 7 maj 2011

Problemlösande unghäst



I dag när jag var ute och red Kaaba fick Kaponika följa med som handhäst. Hon hade sadel och träns på sig precis som jag brukar ha. Vi var ute en timme och Kaponika lunkade på fint i skritt och trav. När vi var nästan hemma så åkte stigbyglarna ner, de hade tidigare varit uppsatta på sadeln. När stigbyglarna plötsligt rammlade ner bockade Kaponika till lite och råkade då fastna med ena hoven i stigbygeln. Stigbygeln och lädret lostnade direkt men sadeln åkte runt på sidan och hon blev rädd. Hon drog iväg och jag insåg att jag inte skulle kunna stoppa henne så jag släppte longerlinan för att tänka på min egen säkerhet. Hon rusade hemåt vilt bockande men efter 50 meter vek hon av in på en åker i full galopp, Hon sparkade vilt och sadeln satt nu under magen. Jag satt på Kaaba och beskådade händelsen och funderade på hur i hela friden jag skulle kunna fånga henne. Efter en volt på åker kom hon mot oss på vägen, hoppade över diket och stannade bredvid Kaaba. Hon tittade på mej och liksom bad om hjälp. Jag gick lugnt fram till henne, tog av sadeln, klappade om henne och sadlade igen, satte tillbaka stigbygeln. Sen var hon helt lugn och vi lunkade hemåt - vilket psyke! Visst ser hon rätt cool ut på bilden som togs när vi kom hem?

onsdag 4 maj 2011

Finnes: två tävlingsklara hästar med halt ryttare!

Visst har det hänt att man står en hel säsong med skadad häst och längtar och längtar efter att få komma ut och rida men detta är värre. Jag själv har en knäskada som väntar på att utredas och säkert väntar på en operation av något slag med lång konvalecens. Främre korsbandet är av sedan tidigare och nu har jag nog pajat ngt mer. Humöret sviktar. Det gör ont dygnet runt i knäet men ondast gör det ändå i själen. Den här sommaren skulle: Elettra debutera på 80 km, Portello gå CEI 80* och därefter 120 km. Rida in unghästar skulle jag också börja med, nu i maj. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag kan ju alltid ägna sommaren åt att odla potatis, köra ponny eller longera. Löshoppning går ju också. I höst står väl alla hästarna med senskador efter att ha sprungit på runt runt på ridbanan i oändlighet. Skritta kan jag förresten också och trava lite i kort trav utan stigbyglar. Nu är Portello inte riktigt hästen som gillar att bara skritta och trava lite kort trav, han drömmer om 12 mil i Hågadalen.