onsdag 31 mars 2010

Elettra

Ridningen fungerar nu bra med Elettra men psykoligiskt finns mycket att arbeta med. Jag har återupptagit lastträningen efter vintern. Hon går in ganska bra men vill backa ut igen. Hon är inte rädd eller nervös för transporten bara lite istadig. Måste snart börja åka och rida lite borta.

Skoningen är just nu det största problemet, hon går bra att verka men rycker med framben så fort man försöker sko henne. I morgon kommer hovslagaren igen, då ska hon få lite lugnande så får vi se om det hjälper.

Jag håller på att exprementera med lite "läskigare" utrustning. Ländtäcke prövade jag i helgen och det var jätteläskigt, hon försökte att springa ifrån täcket men lugnade sig till slut. Nästa gång ska jag ta på martingal med ringar som klirrar lite samt pröva benskydd runt om för att vänja henne.

Elettra är en övning i tålamod samt att ta små steg framåt.

måndag 29 mars 2010

Rönningeritten 2010







Portello gick fint på sina 50 km i går. Banan var bra utifrån förutsättningarna. Det fanns två underlag att välja på, antingen bar, mjuk grusväg där vi galopperade eller djupsnötäckt stig där vi skrittade. Jag har aldrig skrittat så mycket på en tävling förut, farten blev 11,2 km / h. Alla gjorde lite olika på snöstigarna, de flesta skrittade, en del travade och någon galopperade. Jag red som jag har gjort på träning, skritt i djupsnö och trav och galopp där det är bart eller plogat.

Portello har svarat bra på träningen som jag har gjort, både den fysiska och den mentala. Han var lugn och fin att hantera, bara lite stressad. Han pulsade på 44 i förbesiktningen vilket är lägst hittills. I vet grind och mål var det 60. Han kissade både före start och i vet grinden. Han åt bra av både hö, betfor och kraftfoder men drack dåligt. Vi svampade benen utan att han reagerade nämnvärt. En stor stor förbättring från när jag debuterade på Fornabodaritten 2008, då var väldigt stressad och rädd för alla tält och ikeakassar, gick inte att svampa med vatten och blev utesluten på pulsen.

Hinkningen då? den funerade utmärkt. Anna, Stina och Hanna som inte hade någon tidigare erfarenhet av detta tittade på andra och gjorde likadant själva.


Lite att finslipa på finns ju alltid, som att jag ska komma ihåg att packa ner stetoskopet och komma ihåg att byta batterier i pulsklockan till exempel.

söndag 28 mars 2010

sommartid - tävlingstid

I dag är första dagen med sommartid, men det är också tiden för årets första tävling. Jag ska rida 50 km med Portello. Allt känns hemtamt men ändå ringrostigt. Packade släpet i går - med vad? Jag kom knappt ihåg vad man brukar ta med sej. Inga batterier i pulsklockan så pulsen får ske manuellt. När jag gått och laggt mej kom jag på att jag glömt att packa vaccinationspapper och gula boken, pappren som man lärt sej är viktigare än hästen att få med till tävlingsplatsen.

Nu efter lite frukost känns allt kontrollerat, mackorna är bredda, kaffet är fyllt i termosen och jag har tre nya fräscha hinknissar att lära upp. Jag önskar alla därute som ska rida Rönningeritten ett stort lycka till och ett särskilt tack till Cissi som arrangerar det mesta av denna ritt, med eller utan snö vi får se.

tisdag 23 mars 2010

Röda prickar

Orutinerade föräldrar som vi är skickade vi gladeligen iväg David till dagis med röda prickar. En liten prick på magen och någon på benet. Några timmar senare fick Anders hämta den vattkoppigga lilla knodden. Prickarna är nu betydligt fler. Linnea har ännu inte blivit prickig men det lär väl bli. Jag sitter nu hemma med mina "friska sjuka barn" . Just nu har jag lite lugn i stormen, de sover i vagnen och jag har hunnit mocka, höa, fylla vatten och kraftfoder.

Rackarns vad man hinner med när man är hemma en hel dag. På förmiddan hann jag med att damsuga, torka golv och baka bröd. Lägga pussel och titta på traktorer på youtube med barnen. Nu skulle det sitta fint med en ridtur också men det får bli till kvällen.

onsdag 17 mars 2010

Forsbys blodbad

Med snömassorna från taket följde även en bit nockplåt. Kaponika som är en nyfiken dam lyckades hitta plåten och undersöka den närmare. Resultaten blev ett blodbad utan dess like. Blod i pölar i hagen och blod från båda framknäna och neråt. Försiktigt började jag tvätta benen för att hitta såret. Att det var ett gigantiskt sår med någon sorts skinnflikar var jag övertygad om. Men ju mer jag tvättade och sköljde bort blod ju mer konfunderad blev jag - varifrån kom blodet. Till slut kom jag fram till en två centimeter lång utlig reva i huden. Revan sitter på insidan av kotan just över ett ytligt kärl. Ett litet litet sår utan svullnad eller hälta men med väldigt mycket blod.

måndag 8 mars 2010

Fantastisk chef

Doften av tulpaner mötte mej på mitt skrivbord. Som en liten men hjärtlig gest fanns tulpaner på mitt och mina två kvinnliga kollegors bord denna internationella kvinnodag. Ytterligare ett bra skäl till att gå till jobbet.

söndag 7 mars 2010

Att lära är livet

Ibland försöker jag tänka på att jag ska lära mej mins en ny sak varje dag - hemma eller på jobbet. Ibland får man plugga in lärandet och ibland hoppar det på en så som loppor.
En tillbaka blick denna vecka inser jag att jag bland annat har lärt mig följande: Jag vispar 2,5 dl grädde på 2 min och 5 sekunder, ICA Maxi har funnits i Uppsala i 12 år, hästar tappar sina sista mjölktänder vid ca 4,5 års ålder, Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap firar 10 år i år, Distanshästar mår bra av att ridas med enbart traktbroddar i framskorna, Körsbär och blåbär är gott att blanda i en paj, Kaabas tänder avslöjar att hon är en gammal häst, alla nya stekpannor är inte anpassade för induktionsspisar.

Har du lärt dej något i veckan ?

fredag 5 mars 2010

Grattis


I dag fyller min kära syster år. En storasyster som alltid funnits för mej.

I dag fyller även hennes Wystalka år, 19. Wystalka är fallen efter familjens första arabsto Wielogora som köptes 1981. Det känns nästan som att Wystalka har funnits i familjen jämt. Just nu är Wystalka en pigg och glad 19 åring men säg den glädje som varar. Efter en del kolikproblem har vi fått veta att Wystalka har melanom, föga förvånande på en äldre skimmel. Dessa sitter bland annat i magen.

Trots att Wystalka är Sigrids häst har jag fått gott om tid att lära känna denna mysiga häst. Wystalka och jag har fullföljt 6 tävlingar tillsammans. Det är 440 km samt ett SM silver i lag 2001. Hennes båda hingstföl har fötts och vuxit upp i mitt förvar.