måndag 31 augusti 2009

Elettra på skogspremiär

Elettra och jag har kommit en bra bit på väg i inridningen. I lördags red jag för första gången ut i skogen. Att inte ha ridbanans trygga staket runt kändes spännande och läskigt. Jag valde att ha Portello med som "lugn farbror" vilket han inte alltis är så bra på. Vi red fem kilometer och travade en hel del bitar. Elettra skötte sig utmärkt, mötte bilar och passerade en liten skällig hund. Jag är stolt över både henne och mej - i februari hade hon varken haft sadel eller träns och var avvaktande mot människor. Nu kommer hon fram först i hagen och undrar vilka utmaningar som står på programmet, alltid ivrig att lära sig nya saker.

Nu blir det ett par dagars ridpaus. Jag ska med jobbet till Norge för att verksamhetsplanera. Jag kommer lagom hem för att packa transporten upp till Edsbyn där 8 mil väntar på mej och Portello.

tisdag 18 augusti 2009

8 mil med trasig stigbygel

Portello gjorde sin 8 mils debut i lördags. Jag är helnöjd, vi red på 13,6 km/timme vilket är snabbare än jag ridid på 5 mil. Han gjorde ett rutinerat intryck, åt, drack och vilade som den mest rutinerade tävlingshästen. Allt gick perfekt utom starten.

"Förr i tiden" packade jag med nästan allt och extra därtill. Nu har packningen blivit mer slimmad och inriktad på det som behövs. Extra sadel har jag inte med längre och inte heller ländtäcke och martingal till hästar som inte har det hemma. Träns tar jag med ett extra men stigbyglar - inte kan de gå sönder? Jo, stigbyglar kan gå sönder.
Strax före start vek Portello benen och la sej ner på den mjuka vallen, jag han precis kliva av innan han försökte rulla sej. Antagligen satt det en Broms under magen. Jag fick honom snabbt att resa sej igen men då var stigbygeln redan mosad under den 450 kg tunga hästen. Distansstigbygeln av metall var sne och ihoptryckt, jag knölade in foten på snedden, bet ihop och red.

torsdag 13 augusti 2009

Äntligen en ridbana

Jag är uppvuxen med hästar men har aldrig haft ridbana hemma. Nu är drömmen om en egen ridbana sann. I februari månad påbörjades arbetet med den tilltänkta ridbanan, i samband med det även en yta stor som en ridbana som ska användas som geggfri vinterhage med bra botten.
Ett lass med aska en tidig februarimorgon.

I botten har vi aska från torvbränning, en biprodukt från värmeverket. Askan härdar och blir hård, lastbilslass efter lastbilslass med aska bildade botten. Runt 20 lass med bil + släp. Nu har askan härdat och blivit hård. Vi har vältat och kört med padda. Toppen är nu dressad med en decimeter grus, 0-8. Resultatet är en mjuk yta med hårt under, vattnet rinner undan direkt. Staketet är nästan klart och nu ska det bara målas. Ridbanan är redan oumbärlig, jag longerar och rider för fullt. Nu saknas bara några cavaletti så att vi kan löshoppa lite med ettåringarna.

Så här bra blev det!

tisdag 11 augusti 2009

Slut på semestern

Semestern är över och i dag är barnen åter på dagis. Anders och i viss mån jag har mest krupit under i och runt hallgolvet för att få det isolerat och varmt. Projektet blev precis klart och nu är klinker lagt på golvet. Med hjälp av släkten har det också blivit en nästan färdig veranda.Inte så mycket utflykter men en snabb koll i kameran visar att barnen nog ändå har haft en rolig sommar.

Linnea pratar mycket -favoritordet är TRAKTOR








Båda två visar på bra balans på stegen, bra att veta när huset behöver målas om.





När jag varit och köpt spån på RS produkter ville besöka Härkebärga kyrka. Skulle barnen gilla det? O jaa -kyrkogården var nämligen full av labyrinter som man kunde gå vilse i.






Ett annat av Linneas favoritord är -HÄST!














Ingen sommar utan vatten. Barnen på väg till farmor och farfars stuga i Rällsjön.











måndag 10 augusti 2009

Tjusig fölis igen






Nu har Nazira äntligen fölat. I högsommarvärmen 6 augusti mitt på dagen fölade hon i hagen i sin flock. Det blev en hingst med jättelånga ben som är stickelhårig fux. Bayard e. Red Baron som är pappa är nästan 1,5 dm högre än Nazira så fölet har lite storletk att brås på. Nazira är en toppenmorsa trots sin unga ålder. Det enda som strulade var en kvarbliven efterbörd med veterinär assistans som följd.




Här får ni en liten filmsnutt att njuta av, bättre bilder kommer lite senare.