onsdag 18 februari 2009

Med sadel och träns


Bilden på Elettra från häromkvällen är allt annat än bra, den är till och med riktigt kass. Den som ändå har huvudet på skaft kan se att hon är iförd sadel och träns. Efter bara två veckor har jag fått sadla henne, detta efter att i fem år nästan bara ha gått i hage. Kul med framsteg. Hon njuter av att få uppmärksamhet och det märks att hon blir stolt av att få på sig lite saker. Vi kör på lugnt men framåt. Nästa vecka kommer hovslagaren, det kan bli spännande!

tisdag 10 februari 2009

Framsteg för Elettra

Elettra har gjort stora framsteg, det kanske inte låter så stort ur ett normalt hästlivsperspektiv men det är stora steg för oss. Jag har borstat Elettra på hela kroppen utom bakbenen, jag har lyft, kratsat och numera även raspat framhovarna. Jag har lagt en longergjord runt magen. Elettra har stått bunden i boxen och ätit kraftfoder. Alla moment har gått bra, hon visar ingen tendens till att vilja bråka, snarare undvika bråk. Hon är nyfiken men blir lätt stressad. Lugn är A&O. Hon låter sig fångas i hagen både med och utan grimma. Planen framöver är att lära henne stå bunden även i stallgången så att jag kan börja med sadel samt att lyfta bakbenen. Eftersom hon är stor och stark måste jag veta att hon inte kastar sig, jag vill inte att hon ska veta hur stark hon är. Inom en månad vill jag även att hon ska verkas fram av hovslagaren. Hon är inte verkad på över ett år och har tidigare bremsats vid verkning, men jag är optimist och tror att det går ändå.

fredag 6 februari 2009

En lång resa har börjat

I går kväll kom Elettra fram från sin långa resa i lastbil. Hon är ovan vid människor, litar inte på oss. Jag tittade, klappade och borstade lite på henne. Klappa på huvudet och bogen gick bra, när jag närmade mej ben eller baken blir hon orolig. Elettra tittade på mej och sa -Jag litar inte på dej, du är ett lejon och ni har tagit hit mej i en lastbil för att äta upp mej, jag vill fly. Jag tittade på henne och sa -Jag vet att jag har rufsigt hår men jag heter Karin. Jag är snäll men det är jag som bestämmer här. Här på Forsby köper vi kött i affären, det är billigare så.

Egentligen är Elettras hantering eller snarare ohanterin emot allt vad jag tror på när det gäller hästhållning. Mina ettåringar är mer hanterade och vana vid människor än vad hon är som är fem år. Hästar i människors tjänst måste vänjas vid oss. Å andra sidan så inser jag att det här är så nära en vild Mustang som jag kommer att komma. Jag kommer att få se hur långt vi kan komma till samans. Det kommer att bli en lärorik resa och jag kommer att lära mig mycket om hästar på vägen.

onsdag 4 februari 2009

Ett projekt kommer lastat

Nu är Projektet på väg! Transportören har ringt och meddelat att Elettra sent om sider är lastad. Hon gick in ganska snällt men fick sedan panik när hon skulle bindas fast, hon anländer i morgon bitti - jag är nyfiken.
Jag tog en härlig tur med Portello i går kväll. Han hade fått nya skor på morgonen och jag såg direkt på honom i hagen att det var rejäla springskor han fått. Han hoppade runt och gjorde krumelurer i hagen och var mycket laddad. Med sina nya guldskor och tillhörande snösulor var det inte direkt läge för en skrittrunda. Vi har ju tagit det ganska lugnt nu länge med mycket skritt och lugn trav efter hältan men nu var det läge för en annan växel förklarade Portello- Jag höll med. Jag släppte på tyglarna så där lagom mycket på det snötäckta fältet och det var så himla härligt, han riktigt sög tag och det gick jättefort. Det var sent på kvällen och det var mörkt så jag fick anstränga mej för att se staketet och hinna stanna i tid när fältet tog slut. Som tur är har jag en lydig häst som kan både ett och annat som inte jag kan, såsom slidestop.

tisdag 3 februari 2009

Nytt projekt

Nytt år nytt liv. Barnen har fyllt år och börjat på dagis. Jag började nygammalt jobb på Statens fastighetsverk i går. På hästfronten kände jag för lite nytänk, mitt nya projekt kommer i morgon med bussen. Projektet är fem år och feminin. Hon är inte riden, inte hanterad men ledd i grimma. Det kan ju verka korkat att jag lockas av detta, jag har ett roligt och innehållsrikt liv. Någonstans vet jag att jag kan och att jag är bra på "knepiga hästar", hästarna ger mej den avkoppling jag behöver för att leva. Vi får se om jag lyckas med "projektet! Fortsättning följer.