tisdag 15 december 2009

Snötäcket

I natt kom året första snö, ett rejält täcke över hela marken. I hästhagen mitt i den orörda snön var det något som störde - bilspår. Under natten har någon kört av vägen, genom grindstolpen och tagit en svängom i hagen. Antingen måste personen haft väldigt hög fart eller en väldigt bra bil. Om personen haft en väldigt bra bil så hade den kunnat stanna innan hagen....
Mitt i vintern så frestar jag med några bilder från Istanbul (en månad sedan)
























måndag 14 december 2009

Lucia


Lucia firades med milt väder och Luciaritt. Inget glitter i håret men portellos glittrande man fladdrade i vinden. Portello, Elettra och Nazira fick ett par timmars ridning i den uppländska naturen. Nytt för i går var att Elettra numera är skodd för första gången och dessutom har lärt sig fatta galopp. Nazira som, ibland kan vara lite "testig" för nya ryttare, visade på en jäkla vinnarskalle. Hon hade täten hela tiden och fattade även hon rätt galopper.

Tack Pekka för den fina bilden du tog på Portello
På eftermiddagen väntade lussebullbak. Ovanligt fluffiga blev bullarna med nytt recept med visspat smör. Ovanligt orange- rosa blev bullarna med saffran direkt från Istanbul. Ovanligt bra sitter även i år russinen, ditsatta av David och Linneas små fingrar. -Helt enkelt ovanligt bra bullar!

onsdag 2 december 2009

Skritt

Äntligen är den här - spår av vinter. I morse red jag i en kristallklar natur och med fullmånen lysande över huvudet, vackert. Termometern visade -8. Nu väntar några pass med tvättmaskinen, bort ska all lera från täcken, grimmor och benskydd. Förhoppningsvis får vi vänta många långa månader på lera igen. Ridningen går ner i en lugnare fas ett tag. Marken är hård och skritt är en lämplig gångart i väntan på snön.

onsdag 25 november 2009

Kaststjärnan


Min ryggsäck åkte fram och tillbaka i röntgenaparaten på flygplatsen. Det ser konstigt ut - som en kaststjärna sa vakten. Direkt förstod jag, det var något skumt med den lilla presenten jag fått tidigare på dagen av Jönköpings kommun som tack för mitt föredrag. Jag la ner paketet i ryggan utan att titta, så blåögt. Det är så knarklangarna gör också - ta den här lilla vän och bär den genom tullen. Jag och flygplansvakten packade upp ljusstaken som mycket riktigt liknar en kaststjärna, i gjutjärn. Om det var texten med Jönköpings kommun eller mitt lugn som avgjorde vet jag inte men ljusstaken fick åka med hem. Nog kan man slå ihjäl någon med den om man har lust och lyser fint gör den dessutom!

lördag 21 november 2009

Istanbul

Jag har fatt nagra dagars hemıfrån ledıgt. Jag ar pa jobbresa i İstanbul. Ovanlıgt ojobbıgt for att vara en jobbresa. Turkıet ar verklıgen ett harligt land. Maten ar jattegod med mycket gronsaker och frukt. Har fınns gott om kultur med intakta byggnader fran 500 t e:Kr. Det ar langt ıfran barn och hastar. Den gamla devısen borta bra men hemma bast galler fortfarande. det ar bra att ta sıg en tur ı varlden for att annu mer uppskatta det man har hemma. Just nu ar det forutom mın famılj: ren luft att andas och natur som tıllhor oss alla dar vı kan rora oss frıtt gratıs.. Detta ser vı som sjalvklart men... har fınns 2 mıljoner bılar. luften ar tat och svar att andas. Vı besokte en natıonalpark ı gar. Det kostar ıntrade dıt. Skogen var full av skrap och ınte en flack dar man kunde ha picknick. Pa helgerna vallfardar folk dıt och det ir tusentals personer dar. Bra med lıte perspektıvbyte. Det jag uppskattar mest har ar de harliga marknaderna med kryddor. fıskar. notter och harliga frukter. Ravarorna ar mycket battre har och alltıng smakar mer. Tangantbordet ar dock lite annorlunda. hoppas att nı har lıte fantası.

tisdag 10 november 2009

stallbygge






I helgen var en delegation med byggmästare på besök hemma. Dessa otroligt kunniga släktingar åstadkom ett väldigt bra resultat med boxen till höger i bild. Jag njuter av mitt stall, otroligt mysigt praktiskt och praktiskt. Byggmaterialet är ett kapitel för sig. Dörrarna är färdiga från Myrby stallinredning. Front och mellanväggar är återanvända galvade ramar som suttit i en balkong. Fönstergallren är en föredetta våningssäng från Ikea. Smidesgalren har jag köpt dyrt på annons från Västergötland. Lite fantasi och lite återanvändninga har blivit ett snart färdigt stall. Fler bilder finns att vänta.



torsdag 29 oktober 2009

Vintertid = plusstid


Just nu är jag fortfarande kvar på sommartid trots att klockorna är omställda till vintertid. Det har sina fördelar på morgonen framförallt om man som jag är morgontrött. I morse satt jag i sadeln kl 07:15 för en ridtur innan arbetet -min hjärna hade redan vaknat och tyckte klockan var över 8:a. Före 9 var jag på jobbet nyduschad och med motionerad häst.


Ridturen gick fort, nästan okontrollerat fort på vissa sträckor. Det liknade rusningstrafik. Rusningstrafik var det även för bussarna, till Portellos fasa lyckades vi träffa tre bussar och en tankbil. Nu har han något att tänka på resten av dagen.


Nu när vintertiden är här börjar även julen och tomten göra sig påmind. I går när jag kom hem hade stalltomten mockat alla boxar och fyllt vatten, den tomten har nog förtjänat dubbel tallrik gröt till jul.


måndag 26 oktober 2009

13 timmar hästträning


Helgen blev riktigt bra ur hästtränarsynpunkt. Med hjälp av några inlejda ryttare reds och gick hästarna 13 timmar! Alla utom Kaponika fick komma ut i skogen.
Elettra under ryttare.



Elettra fick en tvåtimmarstur på helt okända marker. Smekmånaden är över - nu red vi förbi hästhagar, hus, kossor och bilar. Efter halva ridturen så bestämde vi att Portello skulle få gå en längre (och snabbare) väg hem. Elettra fick gå kvar med Kaabata i ett lugnare tempo. Hon var riktigt lugn trots att Portello försvann bakom kröken. Fokus på ridturen låg på stigar med stenar och rötter. Kaabata springer före så lätt och utan att röra en sten, Elettra snubblar fram bakom, hon har mycket att lära där.


Nazira som har varit lite istadig på senaste tiden var riktigt duktig nu. På söndagen fick hon för första gången fick en annan ryttare på ryggen än mej, något hon inte reagerade över så mycket.

Att hästar beter sig olika när förutsättningarna ändras blev tydligt när Portello fick en bonusridtur med Skrållan på söndagen. Portello stannar och väntar in kompien Skrållans lite långsammare tempo. Skrållan å andra sidan var jätte duktig som reds av Hanna nästan 7 km i blandad terräng, inte illa när man är 85 cm hög!
Wasa och Nipzana i skogsbrynet.

onsdag 21 oktober 2009

Hundar på väg till stan

Har man djur själv så tänker man på djurens bästa även om de inte är ens egna. I morse på väg till arbetet körde vi ikapp två hundar längs gamla E4:an i riktning mot Uppsala. Bilarna före oss körde om vovvarna men Anders och jag tänkte båda samma tanke. Att lämna dem åt sitt öde i rusningstrafiken var inte ett alternativ. Hundarna sprang ganska fort. Anders hoppade ur bilen och jag skulle köra om för att komma framför hundarna. Anders visslade och hundarna kom direkt. In i bakluckan lastade vi en hanhund av modell grov Labrador ev med rottis inslag samt en förmodligen yngre Schäfer / Belgisk vallhund. Vi knackade dörr i några hus i närheten men antingen kände folk inte till hundarna eller så var de inte hemma. De båda spralliga pojkarna fick följa med till polisstationen istället. Poliserna tittade förskräckt på oss när vi kom inledandes med två bastanta hanhundar ledda i varsitt nyckelband. Polisen som satt vid hitegodsavdelningen såg lite bekymrad ut och förklarade att hundar var hon väldigt rädd för. Till slut kom en lite mer hundvan polis och tog över. Hundarna saknade både örontatueringar och shipmärkling. Hoppas att polisen förklarar för dem att det där med rymningar inte är OK i fortsättningen.

måndag 19 oktober 2009

Trygg läromästare

När jag är ute med unghästarna uppskattar jag vikten av en trygg läromästare som visar vägen. Kaabata är den perfekta ledaren. Jag har varit i valet och kvalet hur jag ska göra med hennes hovar, hon har varit skodd nästan jämt och har ont av att vara barfota. Att sko henne med ett litet föl och för att ridas lite lugnt på helgerna känns inte heller helt lyckat. Lösningen jag kom på var easyboots. Jag har köpt och använt till framhovarna. Hon var märkbart lättad och fick sitt gamla travsteg tillbaka. Med lite övning gick det snabbt att både få dit och av dem.


Med Elettra har jag numera testat galopp, först frivillig sedan ofrivillig. Den första avlöpte enligt plan på en gräsväg i ett par hundra meter. Den senare inträffade på bilvägen ett par hundra meter hemmifrån. Jag skrittade på halvlång tygel när plötsligt en träningscykelrullstol dök upp bakom. Den kom snabbt, är låg och tyst. Elettras reaktion var blixtsnabbt att springa därifrån. Det tog en stund innan jag samlat ihop tyglarna och kunde sakta ner. Hon lugnade sig snabbt, vi kunde gå tillbaka och möta rullstolen igen. Lärorik händelse, jag är glad över att jag hade en trygg läromästare med mej som inte blev rädd och förvärrade situationen.

onsdag 14 oktober 2009

Löshoppning

Löshoppningen för Kaponika och Nipzana gick bra. Efterom det var premiär blev det mest att träna på rutinen med att släppas och fångas i ridhuset och skutta över ett lågt kryss. Näst helg blir det ännu en gång då kanske även Nipzana fattar galoppen- hon tog inte ett ända galoppsteg på hela tiden, bara en väldigt ökad trav.

Borstning blir det mycket av nuförtiden. På kvällarna när det är mörkt ute passar jag på att gosa och borsta fölen, binda upp dem och lära dem att stå stilla när man kratsar hovarna.
Med Elettra har jag tränat ett moment som jag har dragit mej för - lastningen. Vi lastade och åkte en sväng till Björklinge och tillbaka, hon var ganska nervös och skakade men gick in snällt och gjorde inget bus, ännu finns det hopp.

onsdag 30 september 2009

Jobb familj och hästar

I bland känns det tufft att få livets tre arbeten att gå ihop. Familjen - jobbet - och hästarna. Jag är beroende av dem alla. Den här veckan kan jag pusta ut lite efter otroligt mycket jobb de senaste veckorna. Jag var med och arrangerade en konferens i Åre för 300 personer, alla anställda på Statens fastighetsverk. Arrangemanget avlöpte perfekt och vi fick bara beröm. Vi hade tre dagar i åre med information om verkets skogliga verksamhet. Väl hemma i lördags kom verkligheten i kapp. Distans EM gick av stapeln samma dag, hade varit roligt att vara där men det passade ej. kick inte.
Ridningen har gått på sparlåga, några pass med Nazira och Elettra på ridbanan har fått räcka. På lördag kommer jag att satsa lite på unghästarna. Nipzana och Kaponika ska åka till ridhuset och löshoppa för första gången.
Jag har beslutat miljöcertifiera min ridbana. Skrållan har blivit utsedd till ridbaneskötare. Jag testade att låta henne dra sladden, det gick perfekt. Skrållan drog av hjärtans lust och det svåra var nästan att få henne att sluta.

Barnen var på dagisutflykt i går. De besökte en gård med hästar och andra djur - precis som hemma. Fröken berättade att David aldrig ville sluta rida på den söta lilla ponnyn, snart kanske jag får hjälp med träningen av hästarna.

tisdag 15 september 2009

bara lite, lite mugg

Portello fick stressmugg på vänster framkota för ett par veckor sedan, bara lite. Det skulle försvinna på några dagar om det bara gick att tvätta och ta på salva ordentligt. Problevet är att han är så j-a fjantig. Kratsa hoven går bra men kommer jag nära hans mugg med tvål, vatten salva eller ett lite finger så går han bokstavligt talat till angrepp. Han kastar, stegrar sig och slår med frambenen. Lösningen är brems. Ett par gånger har vi testat med bra resultat, jag har tvättat och salvat ordentligt. I går var det stopp. Han kastade åt alla håll när jag närmade mej näsan. Att sätta på brems på en häst som kastar sig runt är inte lätt. Jag fick binda honom med kort grimskaft i väggen för att sätta på bremsen. Portello slet sönder två grimmor och två grimskaft. Som Anders sa -hästar är en materialsport. Till slut fick vi på bremsen, tvättade och gjorde en fiskleveroljeinpackning. Tvättningen gick galant, han blev nästan paff när det var över så fort och inte ens gjorde ont.

Portello är verkligen annorlunda mot andra hästar jag har och har haft, vi har mycket kvar att lära varandra. Så himla lugn i bland och så tossig för minsta småsak. Har någon ett bra vildhäst -muggråd?

fredag 11 september 2009

Nazira i ny roll

Från att ha varit unghäst, häst under inridning, fölsto så har Nazira nu blivit ridhäst. Jag är starkt imponerad över henne. Som treåring red jag regelbundet i några månader, åkte en del till ridhus och tog lektioner. Jag red mycket skritt och trav, nästan ingen galopp. Under dräktigheten fick hon 6 månaders vila. Nu när jag skulle börja rida igen visste jag inte riktigt hur jag skulle börja. Börja på ny kula eller "sitter" det som hon lärde sig förra året?

Jag har ridit några gånger på ridbanan med fölungen med. Eftersom det är första fölet, hon är lite riden sedan tidigare och han bara är drygt en månad så vill jag inte rida utan fölet i början. Det har gått så himla bra på ridbanan. I går red jag ut - utan fölet. Vilken häst! Hon har ett steg som flyger fram, Kaaba var med men Nazira tog täten och visade på ett himla go. Det kändes som om hon aldrig gjort annat än att bli riden. Ingen av morsona gnäggade så mycket som en enda gång åt fölen - supermorsor. Nadal och Kamomill fick sig varsin omgång med borste och hovvård när vi var klara, riktigt duktiga de med.

(Kaaba är kostaterat dräktig med Gwarant!) Så spännande att jag nästan inte törs skriva det.

måndag 31 augusti 2009

Elettra på skogspremiär

Elettra och jag har kommit en bra bit på väg i inridningen. I lördags red jag för första gången ut i skogen. Att inte ha ridbanans trygga staket runt kändes spännande och läskigt. Jag valde att ha Portello med som "lugn farbror" vilket han inte alltis är så bra på. Vi red fem kilometer och travade en hel del bitar. Elettra skötte sig utmärkt, mötte bilar och passerade en liten skällig hund. Jag är stolt över både henne och mej - i februari hade hon varken haft sadel eller träns och var avvaktande mot människor. Nu kommer hon fram först i hagen och undrar vilka utmaningar som står på programmet, alltid ivrig att lära sig nya saker.

Nu blir det ett par dagars ridpaus. Jag ska med jobbet till Norge för att verksamhetsplanera. Jag kommer lagom hem för att packa transporten upp till Edsbyn där 8 mil väntar på mej och Portello.

tisdag 18 augusti 2009

8 mil med trasig stigbygel

Portello gjorde sin 8 mils debut i lördags. Jag är helnöjd, vi red på 13,6 km/timme vilket är snabbare än jag ridid på 5 mil. Han gjorde ett rutinerat intryck, åt, drack och vilade som den mest rutinerade tävlingshästen. Allt gick perfekt utom starten.

"Förr i tiden" packade jag med nästan allt och extra därtill. Nu har packningen blivit mer slimmad och inriktad på det som behövs. Extra sadel har jag inte med längre och inte heller ländtäcke och martingal till hästar som inte har det hemma. Träns tar jag med ett extra men stigbyglar - inte kan de gå sönder? Jo, stigbyglar kan gå sönder.
Strax före start vek Portello benen och la sej ner på den mjuka vallen, jag han precis kliva av innan han försökte rulla sej. Antagligen satt det en Broms under magen. Jag fick honom snabbt att resa sej igen men då var stigbygeln redan mosad under den 450 kg tunga hästen. Distansstigbygeln av metall var sne och ihoptryckt, jag knölade in foten på snedden, bet ihop och red.

torsdag 13 augusti 2009

Äntligen en ridbana

Jag är uppvuxen med hästar men har aldrig haft ridbana hemma. Nu är drömmen om en egen ridbana sann. I februari månad påbörjades arbetet med den tilltänkta ridbanan, i samband med det även en yta stor som en ridbana som ska användas som geggfri vinterhage med bra botten.
Ett lass med aska en tidig februarimorgon.

I botten har vi aska från torvbränning, en biprodukt från värmeverket. Askan härdar och blir hård, lastbilslass efter lastbilslass med aska bildade botten. Runt 20 lass med bil + släp. Nu har askan härdat och blivit hård. Vi har vältat och kört med padda. Toppen är nu dressad med en decimeter grus, 0-8. Resultatet är en mjuk yta med hårt under, vattnet rinner undan direkt. Staketet är nästan klart och nu ska det bara målas. Ridbanan är redan oumbärlig, jag longerar och rider för fullt. Nu saknas bara några cavaletti så att vi kan löshoppa lite med ettåringarna.

Så här bra blev det!

tisdag 11 augusti 2009

Slut på semestern

Semestern är över och i dag är barnen åter på dagis. Anders och i viss mån jag har mest krupit under i och runt hallgolvet för att få det isolerat och varmt. Projektet blev precis klart och nu är klinker lagt på golvet. Med hjälp av släkten har det också blivit en nästan färdig veranda.Inte så mycket utflykter men en snabb koll i kameran visar att barnen nog ändå har haft en rolig sommar.

Linnea pratar mycket -favoritordet är TRAKTOR








Båda två visar på bra balans på stegen, bra att veta när huset behöver målas om.





När jag varit och köpt spån på RS produkter ville besöka Härkebärga kyrka. Skulle barnen gilla det? O jaa -kyrkogården var nämligen full av labyrinter som man kunde gå vilse i.






Ett annat av Linneas favoritord är -HÄST!














Ingen sommar utan vatten. Barnen på väg till farmor och farfars stuga i Rällsjön.











måndag 10 augusti 2009

Tjusig fölis igen






Nu har Nazira äntligen fölat. I högsommarvärmen 6 augusti mitt på dagen fölade hon i hagen i sin flock. Det blev en hingst med jättelånga ben som är stickelhårig fux. Bayard e. Red Baron som är pappa är nästan 1,5 dm högre än Nazira så fölet har lite storletk att brås på. Nazira är en toppenmorsa trots sin unga ålder. Det enda som strulade var en kvarbliven efterbörd med veterinär assistans som följd.




Här får ni en liten filmsnutt att njuta av, bättre bilder kommer lite senare.



söndag 26 juli 2009

ofrisk

Jag har inte bloggat på ett tag, jag har varit på vilohem på spa. Jag valde fasteprogrammet för att rensa kroppen ordentligt. Jag behövde inte tvätta, städa eller laga mat. Jag läste och hade tid för tankar. Folk passade upp på mej hela tiden. Så hade det kunnat vara men…. Den blåa landstingsfilten och droppställningen bredvid sängen avslöjade sjukhusmiljön. Något knas i magen som inte vill ge sig till känna gav yttringar i form av akuta kramper. Med vetskapen om att det inte är något farligt samt en nyvunnen kunskap om en rad undersökningsmetoder är jag nu hemma och på bättringsvägen.

Jag har nu kommit över att jag inte kunde rida DM på Rimbo. Att rida 8 mil med lite blåbärsoppa i magen insåg till och med jag att det inte går.
Stina har varit jättesnäll och hållit i gång Portello när jag var borta så han är i bra form. I går tränade vi dessutom igenom en hel bunt hästar. Jag red Elettra i skritt och några travsteg på ridbanan, lite vingligt men ändå. Vi tömkörde Wasa som därmed hade både sele och träns på sig för första gången. Wasa var jätteduktig och gick även obehindrat över en trall som jag laggt på ridbanan för att likna en bro. Kaaba red jag på barbacka in från beteshagen, hon blev väldigt glad över att äntligen få bli riden, det var runt julas senast. Portello fick agera läromästare när Hanna, 10, år fick rida honom på ridbanan i olika övningar. Det är härligt att se denna till vardags ganska tittiga häst när han bär runt ett barn med största försigtighet och lyder hennes minsta vink.

onsdag 15 juli 2009

8 mils debut planerad

Planen var att rida 5 mil med Portello i Sveg, anmäld och klar. Det var bara en liten detalj som saknades - en liten ynka, pynka vaccinationsspruta. Ni som läser det här ser nu på mej med förakt - erkänn! Att ha koll på hästens vaccinationer hör till grundkurs 1 A. Jag brukar alltid vaccinera alla hästar samtidigt på våren men Portello ligger av någon anledning annorlunda i fas. Den årliga sprutan skulle han ha veckan innan Sveg. Hur jag än vände mej så fick jag inte tävla. Antingen så var sprutan inom sju dagar eller senare än ett år. Jag skyller mitt klant på att jag nu har blivit Mamma och har huvudet full av gröt och välling, vissa detaljer ramlar ut när andra klämmer sej in.

Historien gjorde mej först nedslående och sen lite jävlaranamma. Nu blir det 80 km debut på Rimbo istället. DM ryttare för Uppland - here i am.

Upplysningsvis kan jag tillägga att jag har ridit i trav på Elettra på ridbanan, snart har jag en till ridbar häst.

lördag 11 juli 2009

David gör en pudel

Våra barn har vuxit upp med Juno. Juno väger 30 kg och gillar att slicka folk i ansiktet, hon tror att tvillingarna är hennes valpar. Juno gnäller och talar om när barnen har vaknat och äter plikttroget upp all mat som hamnar på golvet under barnens stolar.
Barnen å sin sida är mycket förtjusta i Juno, de gillar att ligga i hennes korg, gillar att klappas henne och gillar att liksom Juno bära saker i munnen.
Jag växte upp med pudlar, jag revolterade genom att skaffa en annan ras - Dalmatiner. Med dalmatinerköp ingår att man drabbas av "prickighund sjuka". Jag samlar på prickiga kläder, kuddar, muggar, dukar och allt annat ni kan tänka er såsom barnkläder. Självklart har jag några olika uppsättningar med jättesöta barnkläder med Dalmatinermotiv. Men vad gör min egen son när jag vänder ryggen till- han sliter av sig Dalmatinerkläderna och tar en tur med Mormors pudelvalp Opal. Ja du David. Det var en gång en liten flicka som hette Karin, hon var nyfödd och hennes Mamma hade skaffat en liten pudelvalp som hette Julia. Karin och Julia levde lyckliga i 15 år tillsammans. Ingen visste då att 33 år senare skulle lilla David gå med Julias barnbarnsbarnbarn i ett litet koppel.

måndag 6 juli 2009

Kamomille



Kanske blir det Kamomille, hon är ljuv och fin och gul. Jag bjuder här på några underbara nya bilder som Sigrid tog i dag.

söndag 5 juli 2009

19 år mellan underverken



Det var 19 år sedan världen skådade ett så vackert föl senast. Kaaba har fått ett helt underbart stoföl. Strax efter kl 11 lade sig Kaaba i hagen och fosterblåsan stack ut, När jag kom fram såg jag två framhovar och en näsa - helt normalt. Kaaba reste sej, var genomsvettig och hade inga värkar, hon skakade och vacklade fram och tillbaka med bakbenen. Det hände ingenting. Jag stack in fingrarna i mungipan på den lilla nosen, drog i tungan och kände lite motstånd. Jag ringde veterinär och frågade - ska jag dra -DRA sa hon. Anders fick dra, vi försökte vänta på värkar men de kom inga, vi drog ut fölet tills huvud och bringan var ute, sen stod jag och höll fölet i mina armar ganska länge och väntade på en slutvärk, inte heller någon sån kom. Till slut drog jag ut det sista.

Det var väldigt dramatisk, fölningar brukar gå lätt men det här var annorlunda. Jag har varit nervös inför Kaabas fölning och kan ärligt påstå att det var mer känslor inblandade nu än när jag själv fick barn. Jag var i händerna på all vetenskaplig expertis - Kaaba var i händerna på mej!

Lillungen reste sej snabbt och diade lätt. Värre var det med efterbörden, efter 7, 5 timmar kom den ut. Då hade veterinären gett henne oxytocindropp i en timme, hon var flerfaldigt motionerad och till slut hjälpte lite mekanisk bearbetning.

Båda mår bra nu och jag är så himla, himla stolt över att ha blivit mormor.

Vad ska hon heta? Förslag är: Kamomill eller Klöver

Namnförslag som är upptagna är Kamelia, Kamille och Kometa

Fler förslag?

torsdag 2 juli 2009

Midnattsritt med frågetecken

Portello känns finfin inför Midnattsritten, det är drygt en vecka kvar. Han känns pigg och framåt på ett lagom vis. Jag har börjat rida en hel del med Hackamore och det märks att han trivs. Även drickbiten underlättas ju av det. På Björkviksritten upptäckte jag att han strök bakkotorna su nu är bakskydden alltid på. Hästen är fin men ännu återstår en del frågetecken att räta ut innan vi kan åka till Sveg – Kaaba. Hon är nu på dygn 333 och har inte fölat, det är lugnt. Juvret är inte fullt och hon rör sig knappast ur fläcken på hela natten. Jag vill att hon ska ha fölat med några dagar till godo för att jag ska våga åka. Vi får se.
I morgon är sista arbetsdagen innan semestern. David och Linnea har redan tjuvstartat semesterfirandet. Barn trivs bäst i vatten.

Ta en bild nu när jag skuttar!

Jösses, jag är ju helt naken.




torsdag 25 juni 2009

systrarna Gaddes kafé

I helgen finns alla möjligheter att besöka systrarna Gaddes kaffé. Platsen är väl vald. I Uppsalarittens centrum, Akademistallet, Kvarnbo, Uppsala. Jag får här utlopp för min cateringlusta. Menyn ser ut enligt följande:

Varma och kalla drycker, glass, nygräddade våfflor, Hummelsta barens rostbiff med potatissallad, pastasallad. Direkt från grillen ges korv med bröd och hamburgare. Smörgåsar med olika pålägg förstås. Vi har även ett sortiment av hembakade bullar och kakor samt godis. Låter det bra?

Eftersom Portello var halt vid tiden för anmälan så hamnade jag på kaffétjänsten istället. Portello är nu mycket ohalt och i allra högsta grad fit for fight. Om någon råkar vara anmäld till sisådär 5 mil och har hästproblem så har jag en nyskodd Portello som går bra att lufta lite på lördag.

måndag 22 juni 2009

Halta hästar är inte kul. Portello är halt och för två veckor sedan fick jag en tid på Mälarkliniken för detta. Jag har tagit semester och allt var klart när... David vaknar med feber och snorig. Anders har superviktigt på jobbet och kan inte vara hemma. Men vad är väl en tid på Mälarkliniken, det finns det ju gott om. Hemma med sjuka barn blir det istället.

Elettra går i alla fall framåt. Jag har ridit två gånger i helgen, Anders har hållt i grimskaftet och jag har skrittat fram och tillbaka på gårdsplanen, gjort halt och svängt lite. Ett stort framsteg alltså.

söndag 21 juni 2009

Midsommar

Midsommar vid Skuttunge prästgård
Lännakatten och picknick i Marielund

Midsommarhelgen avklarad. Midsommar är förknippat med flera minnen, de flesta roliga. Anders och jag tittade på huset vi senare köpte på midsommar 2004. Midsommardagen 2006 så gifte vi oss i Björklinge kyrka. Dagen innan midsommar 2007 så dog Zabbe i magomvridning, jag tänker extra mycket på det runt midsommar.

När jag var liten så firades misommar alltid på Svedens gård i Falun, det var sagospel där på ridskolan. Alla barn fick vara med i spelet, ett år fick jag spela huvudpersonen "Svedje". Jag åkte bland annat runt i en rockard och låtsades ha tandvärk .

I fyra år har jag jobbat på midsommar, då på Disagården i Uppsala. I år firade familjen midsommar i Skuttunge prästgård. Det var jättetrevligtmed farmor, farfar, mormor och morfar samt två av mammas unga hundar.

Om jag skulle besgriva midsommarfirande med tre ord så blir det majstång, folkmusik och folkdräkt. Midsommar i Skuttunge beskrevs med chokladhjul, hästskokastning och lotter. Trevligt var det i alla fall och barnen fick dansa. Hemma blev det jordgubbstårta och flera sorters sill.
Åkt tåg har vi också prövat. Det blev Ånglok och Lännakatt ut till Marielund. Efter fika vid vattenbrynet blev det rälsbuss tillbaka.

onsdag 17 juni 2009

En vanlig dag som tvillingmamma

Jag hämtar barnen på dagis kl fyra. De kommer springande när de ser bilen, båda är glada. De går med själva till bilen så jag slipper bära. Jag sätter in Linnea i bilen, hon hittar en napp i sätet. David har sprungit tillbaka till dagis, jag springer i fatt. Hemma släpper jag ut dem på gården. Linnea vill gå upp och ner för trappan, David springer runt. Jag försöker dra upp några ogräs mellan morötterna. i en liten hink med vatten badar Linnea alla spadar hon kan hitta tills David välter hinken över huvudet. David är blöt och jag bär in honom. Under tiden badar Linnea nappen i lera. David får nya kläder, Linnea får rena byxor. Barnen är hungriga, maten borde varit färdig nyss. Barnen får minimajs och gurka medan omeletten med potatis i blir klar.



Barnen äter hyfsat lugnt, det mesta hamnar i deras eller Junos mun. Jag skyndar i mej några tuggor av samma mat samtidigt, men i dag från en egen tallrik. David slår Linnea hårt med en sked.

Barnen springer på golvet och är glada. Barnen klättrar upp och ner i soffan, står på fönsterbrädan och dansar. Linnea åker kana på soffan ner från fönstret. David hittar en bärbar telefon och låtsaspratar. Vi ringer mormor och slår på högtalartelefonen. David och Linnea pratar i munnen på varandra och kivas om luren, volymen ställs om och det blir tyst, volymen höjs. Mormor sjunger bä bä vita lamm, Linnea dansar. Till slut hör vi inte Mormor längre, hon är överröstad. Jag försöker blanda välling. David drar fram en stol till diskbänken och sätter på kranen medans jag tar ner Linnea från köksbordet. Linnea klättrar upp på Davids stol - ramlar ner. Jag tröstar Linnea. David hittar disktrasan och stoppar den i munnen. Vällingen kokar över i micron. Till slut är vällingen bra. David sitter med sin flaska i soffan och äter. Linnea ritar välling i soffan. Jag torkar upp vällingen med Davids blöta tröja. David vill ha mer välling. Jag ordnar detta och Linnea ritar mer välling i soffan.

Linnea stoppar nappen i hundmatstunnan. Linnea klämmer handen i tunnan. David blir nyfiken och försöker krypa ner i tunnan. David är trött, klockan är sju. Jag lägger David snabbt och när jag kommer ner står Linnea på bordet och slänger dagens post på golvet.


Anders kommer hem och tar hand om Linnea som mest vill vara på bordet. Jag ska ut och laga gräsklipparen - vilken avkoppling!

tisdag 16 juni 2009

Regn, massor av regn

En vecka fylld av regn. Hästarna har fått stå inne i omgångar på tork och gå med regntäcken i hagen. Kallt har det också varit. Jag brukar sällan klaga på vädret "det är bra för potatisen" brukar vara mitt standardsvar när det regnar. Just nu vet jag inte riktigt, potatisen är dränkt, vallarna ser ut som risfält.

För Kaabatas del så är det tydligt att någonting där inne vill ut, det har gått 316 dagar av dräktigheten nu och juvret är ganska fyllt. Kaabata är det sista jag ser innan jag somnar och det första jag ser när jag vaknar, hon finns på TV:n i sovrummet. På den svartvita skärmen med lite störningar måste man fästa blicken en stund innan man ser tydligt. När jag vaknar på natten och tittar å TV:n ser jag föl överallt, både ett och två, jag låter ögonen vänja sig en stund och sen brukar jag se en häst med öronen riktad mot kameran på samma ställe där hon stod senast.

Jag har aldrig varit nervös förut när ston ska föla, det brukar gå bra och det är normalt- nu är det annorlunda, och lite läskigt.

onsdag 3 juni 2009

Dräktig?




16 juni förra året blev Skrållan betäckt. Nyfiket har jag klämt och känt på juvret i en månads tid, men inte har hon fyllt i. Jag tänkte att hon är nog en sån som fyller i på slutet -för dräktig är hon ju absolut, eller? Titta på bilden, ser ni inte fölungen där inne?

I förrgår kom svaret. Skrållan dansade runt, viftade med svansen och var tokbrunstig. Den som väntar på en fölunge får alltså vänta himla länge.

Just nu får jag glädja mej åt en nästan färdig jättefin altan istället. (Tack Anders och Sven för att ni är så händiga)

fredag 22 maj 2009

Vasaritt med grönt träns

Det känns bra att Portello gick bra på Vasaritten förra helgen. För mej är det ritten framför andra. Jag red Vasa första gången 1993, på den tiden red man i Gustavs fotspår med start i Ornäs och mål i Mora. Man kunde välja en delsträcka eller rida hela ritten, 20 mil, på flera dagar.
1995 red jag Vasarittens 120 km klass och vann. Hästen lever inte längre. Dåvarande nästan pojkvännen är jag gift med. Hinknissen och tränset återanvände jag i år och de funkade prima.

Portello passar finfint i Martins gamla träns. Jag vågar påstå att jag var först i landet med grönt neoprenträns. På den tiden fanns det bara svarta att köpa i Sverige. Jag ville ha grönt så Hans Norin köpte ett åt mej på VM i Haag. På telefon sa han att han hittat ett "jättegrönt skitfult träns". Dyrt var det, 1000 kr kommer jag i håg. Nu när hästarna lyser i rosa, lila och gult höjer ingen på ögonen åt detta gröna längre. Jag är nöjd ändå och hållit har det gjort i 14 år.

måndag 11 maj 2009

Staket, staket och mer staket

Våren har nästan gått över i sommar. Det är betets tid och staket. Mina beten börjar bli lite slitna, fem års betande har satt sina spår. Hos Mamma och Pappa finns en jätte fin hage med några hektars bete och skogsdungar. Lite sten och något dike, en perfekt parasitfri hage med bra utvecklingsmöjligheter för unghästar. Förra året funderade jag på att släppa några där med ingen häst passade. Antingen hade de föl, skulle ridas, ridas in eller säljas. I år har jag två ettåriga ston som behöver komma på sommarkollo, Sigrid har lilla Wasa och Mia har en numera valacken Tintin. Fyra ettåringar ska få leva friluftsliv i Kroksbo i Runhällen.

I går skulle Anders och jag ordna staketet. Hästar har inte gått i hagen på fyra-fem år. Trådarna låg nedplöjda i grannens åker intill, stolparna hade ruttnat av. I skogen hade isolatorerna vuxit in i träden så att vi fock klippa bort tråden därifrån. Ett dagsverke senare fanns stolpar och trådar med el i. Kanske inte världens proffsigaste staket men som Mia sa - ett bra bete är bästa staketet. Bra bete fanns det gott om och på kvällen fick två ungpojkar komma ut på grönbete.

I natt låg de och sov i gräset, exakt på samma plats där alla hästar före dem har sovit i den hagen - snacka om instinkt. Snart får grabbarna två tjejer att tampas med i hagen, kollo på riktigt.

måndag 4 maj 2009

En månad senare....

Och jag har varit på två tävlingar med Portello. En liten prövapåritt på 20 km och 5o km på Björkviksritten. Med jobbet har jag varit två vändor nere i Göteborg, besökte Kastellegården i Kungälv och en ö som heter Nidingen. Nidingen har förutom fina fyrar en skock tretåiga måsar, det är landets enda häckningsplats för dessa ovanliga fåglar. Jag har varit på Strömsholm, inte för hästarna utan för att leta efter husgrunder och fossil åkermark i skogsgläntor. På hemmafronten har vi nästan en färdig ridbana, grävt ner elkablar kors och tvärs i trädgården och flyttat buskar. Rödbetor, sallat, rädisor och morötter har kommit i jorden. Just det, barnen har inte bara lärt sig att springa som duracellkaniner utan också att gå balansgång och klättra på brädhögar.
Veranda har vi inte någon men väl nedgrävda gjutrör och gjutna fundament.....
Ursäkta att jag inte har suttit bänkad framför datorn. Här följer ett urval av månadens bilder:
Kastellegården.....
Utsikt från Portello på Lovisedalsritten..
Tretåiga måsen..
En av gårdarna på Strömsholm...Och den underbara ön Nidingen...