fredag 30 maj 2008

Sjung om studenten

Folk tar studenten nu i veckan. Presentbryderier, vad ger man till en manlig kusin (som förhoppningsvis inte läser min blogg)? Det blev ett våffeljärn, inget man köper direkt till sig själv men samtidigt bra att impa på polarna med nygräddade våfflor.

Själv tog jag studenten för ett par nyss år sedan. Anders och jag har varit tillsammans sedan dess och det är i alla fall 13 år nu. Jag fick en polar pulsmätare, den satt monterad på häst och jag red hem från stan med markerad bana med vätskekontroll och allt, hemma väntade till och med veterinärbesiktning med riktig veterinär! Studenten var en riktig höjdare. Pulsmätaren var en sådandär med elektroder på tryckknappar som var svindyr, Mias är billigare nuförtiden (Mia är naturligtvis lite för billig) men med mer finesser.

Dan efter studenten debuterade jag på 120 km med Martin på Vasaritten, kom etta och fick best condition. 18 år ung och livet lekte.....

tisdag 27 maj 2008

Dessa underbara män

På Rönningerittenplanegsmötet i dag förkunnade G att hon bor i hop med hovslagaren, Wow, det gick ett sus bland oss som var där (mest kvinnor). Lite snabb huvudräkning och jag kom fram till att man kan spara si så där minst 6000 kr på en sån affär. Jo då han var duktig på att sköta hästarna och snickra också, och laga mat - vilken toppen karl.

När G träffade en ny kille för något år sedan berättade hon att han, vid ett av de första besöken hemma hos henne, mockade hela stallet när hon var ute och red. En del män vet verkligen hur man imponerar på kvinnor.

En som också har insett att blommor och smycken är passé är min Anders. När jag fyllde 25 fick jag en hundvalp, ett annat år en röjsåg och en gång en högtryckstvätt. När jag fyllde 30 fick jag pengar för att köpa mej en ny tävlingshäst - utan att ens be om det! Någon ny tävlingshäst har jag dock inte köpt ännu, men jag jobbar på det. Det lär ju i alla fall inte bli svårt att övertala Anders.

lördag 24 maj 2008

Lättköpt amatör

Det blev en tur till barnvagnsaffären i dag. Jag har under en tid känt behovet av en liten lättmanövrerad barnvagn att ha när vi åker på "stadsbesök". Tvillingvagnen som vi har sen förut tar dessutom så stor plats i bilen att Juno med nöd och näppe får plats. Expediten i butiken insåg raskt att hon hade med amatörer att göra, hon övertygade snabbt om den lite dyrare vagnens fördelar. Vagnen på kampanjpris som vi kom dit för att köpa blev osåld! Det blev en vagn som lätt går att få pytteliten, det kallas paraplyvagn för den fälls som ett paraply.

Jag inser att mitt köp av barnvagn är som för en novis på hästar att köpa sadel. Bom eller inte bom, dressyr, hopp eller kanske western? Syntet eller läder, luftkuddar eller ullstoppad?
Jag tror att vi gjorde ett bra köp men jag kan inte låta bli att känna mej som westernryttaren som just kommit hem med en dressyrsadel.

onsdag 21 maj 2008

efter sol kommer regn


En dag präglad av väder. Det började bra med strålande solsken. Fölen i beteshagen och tvillingarna i vagnen. Själv kröp jag runt i gräset och plåtade närbilder på fölen och njöt av hur de hoppar och skuttar. Tre fölston delar hage och har fullt upp med att muta in revir, ingen av dem verkar ha tänkt att deras föl ska få leka med någotn annan häst - någonsin.

Lagom vid kaffedags kom ett oväder att ändra på allt. Snabbt in med plaskblöta barn, först mina egna - sen hästarnas. Barnen var lättast för de är bärbara om än tunga. Fölen var värre. Morsor som just har kommit ut på bete vill inte in oavsett om de har blöta föl eller inte. Jag är lite pjoskig och vill inte att fölen ska ligga blöta ute och sova men stona verkar inte alls hålla med, de trivs på betet. Det blev motion av både mej och hästar innan alla var inne i den torra halmen.

måndag 19 maj 2008

Missad fölning

Klockan var kvart över tolv i natt, Kopia la sig ner i boxen och tittade mot magen. Jag tittade på henne via TV-skärmen i sovrummet. Under fem minuter låg jag och tittade på hur hon såg ut att börja krysta. Sen slumrade jag till i tio, TIO! minuter. När jag vaknade såg jag en mörk fölunge som försökte resa sig. Så hade jag lyckats vara med och missa en fölning. Allt gick enligt "kokboken", efterbörden kom samtidigt som fölungen och efter en timme hade hon lyckats dia två gånger, snacka om födgeni. Det blev en hon, jag kallar henne Karponia, efter sin mormorsmor som hette Kaponia och som var mycket speciell.

Kopia har förvandlats från en av de mildaste hästarna i hagen till en drake. Hon fösvarar sin lilla skydsling med huggtänder mot små saker som kommer i vägen, som tur är så är jag inte i vägen utan helt OK.

Hästar och föl är verkligen naturliga, jag har alltid undrat om människor har lika mycket instinkter. Vi litar mer till sjukvården än till oss själva. Navelsträngen t.ex hur gjorde grottmänniskorna med den? Eller var det på grund av navelsträngen som de var tvugna att uppfinna saxen kanske?

onsdag 14 maj 2008

Barnridning

Jag fick mej en ridtur igår, eller rättare sagt jag fick åka lite häst. Det var ungefär som barnridning på marknader, man betalar 10 kr och blir runtledd ett varv. Precis så var det! Ända skillnaden är kanske att jag red på Nazira för första gången. Jag satt upp, skrittade lite och satt av utan vidare dramatik. Kanske inte så märkvärdigt kanske men ändå häftigt när man får "rida"första gången. Jag inser att vi har en del att jobba på framöver, nästa steg är nog att jag ska försöka styra också, och trava, och galoppera, och stanna! som sagt, vi har en del att träna på.

I natt blev det föl ockå. Nazana fick sitt tredje stoföl, en riktig stomaskin. Jag hade satt klockan på väckning 00:40, Kl 00:27 vaknade Anders till, tittade på TV:n i somrummet och sa -är det inte? Jo visst var det ett par framben och huvud med öron som viftade.

fredag 9 maj 2008

Vasaritten



Kanske kan han heta "Wasa" nyfödd hingst med Martin som Morfar
I helgen är det dags för Vasaritten. Det är min favoritritt med härlig natur och lagom kuperat. Dessutom har det nästan alltid gått bra på Vasa, annat är det med Göinge där åker man bara ut. I år är jag hänvisad till hinknisseskaran, jag ser fram emot det men kommer att få abstinensallergiutslag över hela kroppen av att inte få tävla. Här bjuds på en liten preskiberad Vasarittsstory:

Martin var en häst med många kvaliteter men också en och annan svaghet. En av dessa var lastningen. För att lasta behövde vi alltid backa upp släpet mot ett stall eller ridhus för att på så sätt ha väggar som stöd på sidorna. Jag tror inte att Martin var värre än någon annan häst, antagligen berodde detta på den rangliga trailern kanske på bristande lastningskunskaper hos oss. Nu när jag har hästar som skuttar in i transporten som hundar så kan jag skratta åt dumheterna.

Nåväl 1993 skulle vi ställa upp i Vasarittens 50 km klass. Vetrinärbesiktningen var dagen innan i Dådran, det kan beskrivas som världens ände. I Dådran finns skog och åker men inga stall eller ridhus som gick att lasta ifrån. Vi viste att om vi skulle lasta ut Martin där för besiktning skulle vi inte få in honom igen utan att först rida några mil. Lösningen blev att ta veterinären med oss till stallet där vi övernattade, vi fick där hästen besiktad. I dag inser jag att arrangörerna kunde bett oss flyga och fara och återkomma när hästen var tam, jag är glad att de inte gjorde det för detta var bara början på en livsstil som har gett mej så mycket glädje tillsammans med hästarna.

Martin betar, sedan flera år, på de evigt gröna ängarna. I en hage några mil här ifrån betar hans en dag gamla dotterson.






torsdag 8 maj 2008

På hästfronten nytt

Karbon precis innan avfärd
En händelserik dag på hästfronten. I natt vid 01-tiden fölade det inackorderade travarstoet Bella. Det blev en liten tjej, troligtvis en Ella Eld efter pappans Spik Eld. På förmiddagen vid 10-tiden påbörjade Karbon sin 82 mil långa färd till Arjeplog. Karbon är såld dit och lär nog bli van vid både renar och snö. Han fick åka förstklassigt i stor hästbuss. Det kändes lite vemodigt när han åkte men samtidigt är det ju meningen när man föder upp att man ska sälja hästar i bland. På eftermiddagen ringde Sigrid och berättade att Wystalka hade fölat. Hon fölade ett litet hingstföl i hagen. Lite pyssel blev det med en efterbörd som inte ville ut men det löste sig tillslut.

onsdag 7 maj 2008

What doesnt kill you, makes you stronger

Distansmöte med ridklubben. Mötena brukar vara på tisdagar men i dag var det onsdag. Onsdagar är dagen då Anders spelar volleyball. Anders tyckte inte att volleyball var bra för tvillingarna, för många hårda bollar. Det blev för mej att ta med 2winsen till klubbmötet. Barnen har varit ute på en hel del utflykter och har uppvisat den goda vanan att nästan alltid sova när vi är på restaurang, besöker folk mm. I dag var det annorlunda. Tvillingarna skrek oavbrutet i flera timmar, de var hungriga, trötta, ledsna och gud vet vad omvartannat. Helt otröstliga. Jag saknade den där extra armen som man borde få när man får tvillinger. Lagom tills vi skulle åka hem somnade de uttröttade och vaknade knappt för pyamasbyte hemma.

Förut innan man hade barn kunde man åka vart man ville liksom utan att planera, den tiden är förbi. Ledsen Anders, men nästa gång blir det ingen volleyball. What doesnt kill you, makes you stronger, jäklar vad stark jag måste vara!

tisdag 6 maj 2008

Kotten och jag


Vi har börjat få bra kontakt Igelkotten och jag. Han/hon har bott här i minst två vintrar och somrar. Första gången vi sågs satt kotten i kattmatskålen och jag blev lite häpen, det tog en stund innan jag lokaliserade fram och bak på objektet. Sen har vi stötts på på vintrarna då vi ibland av misstag väkt kotten ur vinterdvalan i hästarnas halmförråd. Men det var först i dag som vi kom varandra nära. Kotten låg på gräsmattan, skärrad efter att Juno skällt på den. Jag fick lite dåligt samvete och gick dit med lite kattmat. Matren dög. Därefter låg jag i gräset en stund (med kameran i högsta hugg) och kotten kom krypandes rakt mot mej utan att vara rädd. Lik som tack för maten hjälpte kotten sedan till med snigelrensning i trädgårdslandet. Äta eller ätas, det är det naturen går ut på. Mums!

lördag 3 maj 2008

Det blev inget stoföl i natt, inget hingstföl heller för den delen. Väntan, väntan, det är alltid lika spännande att vänta på fölningarna. Första gången jag var med om en fölning var jag 8 år, det var Kaponias första föl. Stofölet var dött när hon kom ut. Stoet sörjde och vi likaså. Nästa föl som kom ville stoet inte ha så han fick födas upp med nappflaska och valacksällskap. Varje fölning är lika spännande, Shettisarna är lurigast, de visar så lite innan och sen står de där med en torr fölis som redan har diat. Jag längtar till årets föl, de får bli vad de vill, se ut hur som helst bara de är friska ock krya. Oj! nu lät jag som en riktig morsa.

torsdag 1 maj 2008

Köp en hel och få en trasig på köpet!

För bara en vecka sedan tittade jag på en liten oanvänd yta i trädgården och tänkte att -här skulle man kunna ha en permanent sjukhage. En liten men rejäl hage med trästaket, det kan vara bra att ha i fall att... Redan samma kväll uppstod behovet. Ett av de dräktiga stona ramlade och slog sej med en gaffelbandsskada som följd. Nu en vecka senare är hagen verklighet och sjuklingarna tre. En har fått en spark och en har rullat runt med ett betonglock på magen. Låter illa kanske men två sydda stygn och lite sårtvätt räcker. Det är vid sådana här tillfällen som man funderar på varför man har häst. Är det för veterinärräkningarnas skull man arbetar och tjänar pengar? Jag funderar på ett erbjudande i stil med "köp en häst och få en trasig på köpet".

Allt är inte trasigt. Bella, stallets katt bland hermelinerna eller om man så vill Nordsvensk bland araberna har vaxproppar och kommer antagligen att föla i natt. Jag tror att det blir ett sto.