lördag 27 december 2008

Hööks

Jag har hört ryktas att Uppsala kommer att fira stort att våra barn fyller ett år. Redan klockan 10 på förmiddagen kommer nya Hööks att öppna portarna för sin nya uppsalabutik. Storartat, vilket minne för livet. David och Linnea kommer att bli överväldigade över att få fira sin första födelsedag i ett Hööks-varuhus, men det är så det får bli. 29 januari alltså, ses vi där då hästvänner? Jag kan ta med en tårta så kan vi ju fika på parkeringen.

onsdag 24 december 2008

GOD JUL


Jag har inte skickat några julkort i år, istället vill jag på detta sätt vill jag önska alla er riktigt god jul. Det snöar lite lätt pudersnö utanför så lite julstämning blir det.
Lussebullar, pepparkakor, sandkakor, chokladgranar, spritsar, nötmaränger, mjuk pepparkaka, wiskeykaka och saffranskaka. Nu är alla sorterna provsmakade och snart väntar den goda julmaten. Jag gillar jul, jag gillar stöket innan och får alltid en extra energi gick när julen närmar sig. När jag var liten blev vi väckta medan mörkret varade, vi åt av alla hembakade kakor som ofta var upp till 15 sorter. I granen lyste levande ljus - det var himmelskt vackert. Egentligen föredrar jag risgrynsgröt till frukost, det ger lite mer energi åt en stallarbetande kvinna. I dag upplever våra barn sin första julafton, de fick gröt till frukost. När de blir lite äldre och förstår innebörden av jul så ska jag väcka dem när de är mörkt, tända levande ljus och duka fram varm choklad och kakor.

söndag 14 december 2008

Pepparkakor


Lucia blev en dag med pepperkaksbak. I flera år har Sigrid och jag träffats med våra familjer hos våra föräldrar för gemensamt pepparkaksbak. Först blir det små ätpepparkakor och sedan tar husbygget vid. Mamma har förberett med två sorters pepparkaksdeg. Hemma gjorde vi alltid samma hus varje år. Nu är vi mer innovativa och gör motiv efter år. Anders och jag har under några år gjort hus med motiv som passar till det gångna året. Ett år blev det det nybyggda hönshuset, 2006 blev det ett pepparkaksbadrum med bubbelpol och allt, i år blir det.........
Sigrid har satsat på riddarborgar, tåg och andra fantastiska kretioner.
Eftersom årets bakdag inföll på lucia hade jag och Sigrid var för sig och oberoende av varandra föberett ett luciafirande med barnen. Varken de ville eller inte fick de ikläda sig luciakläder, stå på led och sjunga fyrstämmig sång. Mina barn ville varken stå på led eller sjunga. David var i alla fall stjärngosse, kanske första och sista gången. Jag har förstått att stjärngosse inte står så högt i kurs i luciatåget, pepparkaksgubbe och tomte smäller högre.
Oavsett hur de såg ut eller lät så bedyrade morföräldrarna att det var det söööötaste luciatåg de någonsin skådat, de konstiga är att de lät som om de menade det. Morföräldrar är bra underliga.

måndag 8 december 2008

Naziras första ridlektion

I Fredags åkte jag till ett ridhus för att ta en ridlektion med Nazira. Jag har kommit till den tidpunkten i ridningen då jag måste gå vidare för att vi ska utvecklas. Hon är aldrig riden i ridhus förut, bara löshoppad. Lektionen gick bra, vi skrittade och travade, red mycket på volter och travade slalom runt koner. Vi skrittade och travade över bommar. Fortfarande är det väldigt vinglig men det tar sig för varje gång vi rider. Galoppen har vi än så länge inte testat så mycket, hon har lätt för att bocka har jag märkt!

fredag 5 december 2008

Linnea dansade till snapsvisorna

I går var det julbord med Anders företag. Barnvakt gick inte att uppbringa så 2winsen fick följa med. Som en glad överraskning var faktiskt nattklubben Flustret utrustat med barnstolar. Barnen höll god min hela kvällen, Linnea dansade till snapsvisorna. Barnen lät sig väl smaka av julbordets delikatesser, bland favoriterna kan nämnas kalvsylta, köttbullar, viltpaté med cumberlandsås, ris á la Malta och glassförstås.

En man intill mej som själv inte hade barn men gärna ville ha satt och tittade beundar på David och Linnea. Han skulle gärna ha precis såna lugna tysta väluppfostrade barn som vi hade, -hur uppfostrade vi dem?

Uppfostra? Jag som inte läst en enda bok om sömn eller trotsperioder är ju helt ovetande om detta ämne. Det finns ju hon Walgren som har skrivit böcker tror jag.

Efter en tids diskussion om barn och syn på dessa kom jag fram till mitt synsätt:
*Vi anpassar barnen efter oss och inte oss efter barnen. Barnen följer med oss på diverse tillställningar.
*Vi har ungefärliga rutiner, dessa håller vi inte strikt på utan kan lätt ändras om man är borta.
*Jag förverkligar inte mig själv genom barnen.
*Man ska göra sådant som man tycker är roligt med barnen, inte sådant som "det anses" att mammor och pappor ska göra.
* Om man själv har ett roligt och innehållsrikt liv så mår barnen bra.

Jag hoppas att den trevliga mannen och hans tjej får små glada trevliga barn, han var dock lite tveksam -de var nog för gamla för att skaffa barn(35 år)

onsdag 3 december 2008

Med fallenhet för hoppning

Mr Portello har för sin hälta ordinerats vila och skrittmotion för hand. Vi ska gå på promenader och därimellan stå i hage. I början av sommaren byggde jag en permanent sjukhage. Kan vara bra att ha tänkte jag, dessutom brukar ju en sådan försiktighetsåtgärd vara en bra investering för att slippa få sjuka hästar.

Hagen är ca 5*5 meter liten, ett rejält lager grus i botten. Staketet består av tre slanor brädor samt en eltråd innanför högst upp (med el i)

I denna hage har Portello nu gått i en veckas tid, tillräckligt länge för att ha plöjt ner det tjocka gruslagret i leran. I dag när en traktor kom förbi tröttnade han på tillvaron, tog staketet med sig och drog. Inte roligt att vila. Jag har till i morgon på mig att bestämma om det blir stor hage med kompisar eller total boxvila. Det lutar nog åt hagen, humöret klarar nog inget annat.

måndag 1 december 2008

Härlig helg

I helgen blev det mycket gjort. Jag och en granne tog en trevlig ridtur. Jag red Nazira och hon red Kopia. När jag är själv och rider Nazira väljer jag vägar där man inte möter så mycket bilar eller oförutsedda saker, hon är trots allt bara tre år. I helgen tog vi en annan väg. På grund av älgjakt och dåligt väglag var bilvägarna de bästa för ridning. Det blev en tur på en och en halv timme runt Björklinge centrum. Det var jättehäftigt att rida genom ett villaområde och stora trafikerade vägar med min "lilla fölunge" för första gången och känna att jag hade full kontroll. Jag kände mig stolt och att jag nu satt på en häst och inte en unghäst.

Stallbygget fick sig en rejäl skjuts framåt också. Svärfar var här så det blev mycket gjort när han, Anders och jag fick bygga några timmar. Nytt fönster med fönstergaller sattes in i väggen. En dörr har byggt igen och en dörröppning sågades upp i timmerväggen. Sen han vi med att gå på 40-års fest också, mycket trevlig sådan trots att den var nästan fri från hästfolk!

Jag avslutade söndagkvällen på Globen. Jag dras dit varje år likt en magnet. Ingen julstämning blir det utan horseshow. Sporten horseball var riktigt underhållande. Jag tror att det är en bra sport för att på killar intresserade av ridning. En sport i full fart där man tacklas, rider i full fart och gör mål i något som liknar basketkorgar borde kunna intressera flera. Kändishoppningen var också rolig. BygglovsMatte knep förstaplatsen. Han lyckades hoppa en 90 cm bana med en häst som gick som en klippa, han kunde konsten att styra mot hindren men inte störa hästen.

fredag 28 november 2008

Veterinärbesök

Portello har fått vila i drygt två veckor sedan han blev halt men hältan har inte gått över. I går besökte vi Mälarens hästklinik för att få någon diagnos. Han har en rejäl hälta på höger bak. Bedövning av knäleden släckte hältan. Han är nu behandlad i knäet och ska tillbaka om ca två veckor. Tills dess blir det skrittpromenader för hand. Kanske kan vi då passa på att möta lite farliga bussar ute på vägarna.

onsdag 26 november 2008

Härliga vinter

Snön ligger nu vit över landskapet. Stormarna och snöandet är över för ett tag. I morse blev det en härlig ridtur med Kopia. En lång plogad skogsväg erbjöd bra fotfäste och vi rullade på i en härlig trav. När plogningen upphörde blev snön djup, upp till knäna ungefär. Kopia frustade och travade med höga knälyft genom den djupa snön, jobbigt med roligt. När vi pulsat en bit genom den djupa snön spärrades vägen av en stor nedfallen gran. Vi fick vända och ta samma väg hem. Nästa gång blir det till att rida med en sekatör i fickan, om jag nu kommer ihåg det. Det gäller att passa på att rida nu när väglaget är bra. I morgon ska det bli 6 plusgrader och därefter väntar nog en skridskoplan på stallbacken.

måndag 24 november 2008

Snö


Den här bilden tog jag vid kl 10 på förmiddagen. Nu snöar det så kraftigt att man inte kan se bort till hästarna längst bort. Det har snöat här hela natten och nästan hela dagen. Jag har ju de flesta av mina hästar på lösdrift så det har varit en del extra pyssel idag. Snön är på sina håll en meter djup, stalldörren gick med nöd och näppe att öppna. Lösdrifthästarna står mest inne i något av sina två hus, alla tanterna har täcken på sig. Jag kör torkskåpet med blöta täcken så att jag har torra att byta med. Kaabata har sitt tjocka täcke som jag köpte när hon kom hem från Dubai och var helklippt, det har varit för varmt att användas men i dag är det lagom. I stallet är det varmt och skönt, "utehästarna" får stå inne där på dagen för att torka. Fölen verkar trivas, de har tjock tät päls som isolerar bra mot snön. Jag har mest suttit inne med barnen, jag har inte ens försökt att få ut barnvagnen genom dörren. Det blir ingen hoppträning idag, om man nu skulle orka skotta loss bilen och transporten ur drivorna så är det inte säkert att man skulle se vägen framför sig. Det är ett vackert landskap att titta på och allt väder är bättre än lera.

torsdag 20 november 2008

Magsjuka

Det började med magsjuka barn. Inte roligt alls men det gick ju ann att byta blöjor i ett, ge vatten stup i kvarten så länge man själv stod på benen. Jag gick omkring ett tag och intalade mej att magsjuka är en barnsjukdom som smittar barn emellan, jag däremot är vuxen. Det höll inte. Efter att nu ha vänt ut-och-in på magen några gånger och bara fått behålla lite ramlösa och te så tänkte jag positivt. Kanske är det just detta som behövs för att bli av med de där sista mammakilona som hänger kvar på magen, men icke. Magen börjar bli återställd men kilona är kvar.

Tur att man har en man som ännu inte har behagat bli magsjuk.

måndag 17 november 2008

Om att vara Mamma

Jag ser mig inte som en Mamma, men jag har två barn. Nu är barnen magsjuka för första gången. Kanske är det nu jag fullt ut förstår vad det innebär att ha barn. I dag missade jag hoppträningen, den passade inte in i diarré, kräk och köpa Alvedon på Apoteket bestyren. Barnen fick gå före hästarna och det föll sig naturligt.
Sjuka hästar har jag haft gott om. Jag känner mig säker i min roll och vet vad jag ska göra. Jag kan skilja en kolik som kräver matolja, filmjölk och promenad från ett fall som behöver veterinärvård. Självklart har jag koll på puls, temp, avföringsmängd och vätskeintag när jag ringer veterinären. Jag är inte heller den som ringer för ett litet skrubbsår i onödan. Visst har det hänt att man har haft en oanvänd PC kur i kylen som har kommit till användning vid en annan skada en den var tänkt.

Hur mycket feber kan en bebis ha innan man ger Alvedon? Barn är ju tåliga har jag hört så lite feber är väl inte så farligt? Magsjuka, det har väl alla barn ibland? Måste ha varit det där besöket på öppna förskolan förrförra veckan eller dagis förra veckan som var farligt. Klart att första besöket i lokal med andra småbarn ska resultera i magsjuka. Plötsligt känns det väldigt sunt att jag har hållit mig borta från lokaler där vuxna sitter med bebisar i ring på golvet och sjunger.
David var blek om nosen, den rann ur alla håll och han hade feber. Mamma föreslog blåbärssoppa, syrran rekomenderade stoppande mat och svärmor ville svälta lillen med vatten. Jag ville fråga David vad han ville ha, själv hade jag föredragit mannagrynsgröt och rostat bröd. Sjukvårdsrådgivningen rekomenderade morotspuré och rivet äpple. Kanske blanda allt detta till en röra? Barn är svårt, jag är inte säker, alla olika råd gör mej mer osäker.

Mina ungar är magsjuka. De äter glass, de vill dom ha och jag bestämmer för jag är Mamma.

onsdag 12 november 2008

Inhoppare

I måndags var det hoppträningsdag. Portello var fortfarande halt, dessutom mer än i lördags så han blev hoppledig. Nu när jag äntligen har kommit igång med träningarna kändes det hårt att ställa in. Kaabata gillar ju att hoppa men eftersom hon är dräktig vågar jag knappast peta på henne, Nazira är tre år och har inte lärt sig galoppera. Jag tog Kopia. Kopia är inte riden så där jättemånga gånger efter fölningen i maj men uppförde sig kanonbra. Hon gnäggade några gånger efter fölungen men de är ju vana att vara ifrån varandra. Kopia fick extra låga hinder men hoppade glatt en komplicerad bana med spetsade öron. Kul hade vi och det är ju huvudsaken.

lördag 8 november 2008

Inte min dag

I dag lördag. Jag tänkte mej en ridtur direkt på morgonen för att få tid över till annat senare. Planerade ett rejält träningspass, en 2 mils runda med Portello med hyfsat tempo. Morgonen blev till mitt på dagen av olika skäl. Ridturen började bra i frisk trav. Efter några kilometer övergick vi till trevlig galopp. När jag bröt av från galoppen fick jag länslan av att rida med handbromsen i, varningsklockan blinkade rött. Jag prövade att öka traven lite men det kändes nästan som han haltade men jag kunde inte känna var. Jag satt av för att kolla det obligatoriska "inga stenar under skona". Efter "inga stenar under skona" vände jag hemåt skrittandes. Jag tänkte att det här var mest inbillning och något snesteg. Prövade trav igen och det gick fint när jag satt på höger sittben men när jag satt på vänster så kände jag hältan direkt - halt vänster bak.

Ledde hästen hem, känner igenom benen och hitttar ingenting. Nu är jag pessimist. Bakhältor =dåligt. Fram kan hästarna vricka fötterna men bak är värre. Turligtvis vet jag att han varken har cystor, spatt eller lösa benbitar.
Några dagars vila så är han som ny igen, eller?

fredag 7 november 2008

Bussar

Mr Portello är en världsvan och trygg häst för sin ålder, med ett undantag - BUSSAR. Jag har, sedan jag köpte honom för några månader sedan, ridit en hel del i trafiken. Bilar går bra, mopeder likaså. Jag rider mycket i skog och mark. De sträckor jag rider på väg, måste ovillkorligen delas med en tät trafik av bussar till och från bussgaraget i närheten. Oftast brukar jag rida av vägen och vänta vid en åkerkant eller bussficka när jag hör en buss närma sig. Portello slingrar sig alltid och trampar otåligt. En kväll red jag ute i mörkret, tämligen välförsedd med reflexer. Bussen dök upp hastigt bakom ett krön, starka strålkastare. När bussen kom upp jämsides med oss svarade Portello blixtsnabbt med en 90 graders jämfotastuts ut i skogen. Som tur var gick det bra, jag satt kvar och vi landade inte i något farligt stenröse. Busschauffören stannade en bit bort och undrade vad som hände. Nu går nog ryktet bland busschaffissarna, att den där vita hästen är inte riktigt riktig. Hoppas att bussfobi går att bota, i går mötte vi tre stycken och fler lär det bli.

onsdag 5 november 2008

solig ridfri dag

Idag är en solig, lätt frostnupen dag. Perfekt för ridning- men. I dag är jag föräldraledig eller barnarbetande som det egentligen handlar om. Mitt ridsug har jag idag förvandlat till insamling av skitiga vojlockar som körs i tvättmaskinen, inte som ridning men det luktar i alla fall häst.

En del saker blir mer komplicerat när man får barn. Som hästtjej är man van att planera och förbereda, höpåsar i ordning, kraftfoder upphällt mm.
För bara några veckor sedan gick det bra att lämna barnen inne liggandes på en filt med en pipleksak. Nu har jag två barn som gärna kryper och dessutom tror att de kan gå. Morgonproceduren numera går till enligt följande: barnen matas med gröt, stoppas ner i vinteroverall (oftast med pyjamas under) ner i vagnen. I vagnen får de sedan sitta och titta på när jag matar hästar, höns och gör andra bestyr. Helst ska de heller inte somna eftersom hela dagens program ruckas om de råkar ta sin dagliga tupplur redan vid halvniosnåret.
I morse mötte jag grannen på vägen. Jag hade en barnvagn i ena handen, en hund i den andra, en höpåse i den tredje och en vattendunk någon fjärde stans. Hans fråga var - vad gör du?
Jag svarade hej!

Nu är klockan elva. Anders kommer hem kvart över sju i kväll, då är det mörkt. Antagligen har ridsuget hunnit lägga sig liksom dimman över åkrarna.

måndag 3 november 2008

Hopplösa fall på hoppträning

I dag är det måndag, hoppträningsdag. Jag har varit på två hoppträningar med Portello med helt olika resultat. Första gången var han otroligt lugn, sansad och nästan loj. Jag som aldrig har hoppat honom eller ridit honom i ett ridhus hade just inga förväntningar, men blev lite förvånad. Jag trodde att han skulle ha lite mera motor, jag vet ju hur han gasar i galoppen i skogen. Portello var släpig och loj, slog i bommarna med framhovarna, hade ingen gnista. När jag kom hem stog han och skakade i transporten trots tjock täcke, ville inte äta kraftfoder....
Stackaren hade en liten släng av kolik eller ngt liknande. Jag kände inga varningsklockor när jag red eftersom jag inte viste hur han skulle vara. Måndagen därpå var det ett annat humör, han riktigt sög på hindren och njöt av tillvaron, inget klonkande i bommarna.

Hoppträningen är på en perfekt nivå, ett antal "damer" i min ålder och uppåt. Vi poppar en liten bana med både kombinationer och oxrar. Hinderhöjden är blygsamma ca 50 cm. Även hopplösa fall som jag vågar hoppa utan att blunda.

fredag 17 oktober 2008

Ridning med känsla av lyx

I onsdags blev det ingen vanlig liten träningstur i skogen. Jag och tre vänner åkte med våra underbara arabhästar till kungliga djurgården i Stockholm. Djurgården visade sig i sin bästa höstprakt, solen strålade på de vackra höstlöven, vinden var stilla.

Vi parkerade våra ekipage strax bortanför Kaknästornet, därifrån red vi först en tur på Norra djurgården bort mot Valdemarsudde. Många av fotgängarna vi mötte kommenterade hur trevligt och mysigt vår ridtur såg ut. Våra hästar skötte sig utmärkt. Synd bara att vi inte hade banderoller med ordet ARABHÄST på, bättre reklam än så här kan man inte få för rasen.
Vi avslutade med en tur på Södra Djurgården och en härlig galopp över Gärdet.

Totalt blev det ca två timmars ridning i alla gångarter. Djurgården är fullt av uppmäkta ridstigar och erbjuder en omväxlande terrräng. Landskapet är mer kuperat än vad jag har hemma. Det är lite komiskt att vi tar våra hästar och åker till Stockholms innerstad för att få bättre ridvägar ack trevligare människor än vad vi har hemma, inga sura bönder som klagade över sönderriden skog. Det enda tråkiga var en lösspringande hund som jagade hästarna över Gärdet. Vi såg många lydiga lösa hundar men denna borde hållas kopplad i fortsättningen.

En vanlig onsdag och fyra daglediga tjejer med trevliga hästar, vad mer kan man begära för att få lite ny energi?

måndag 22 september 2008

Fornabodaritten klar

Det gick både bra och dåligt i helgens tävling. Portello blev utesluten pga hög puls i slutbesiktningen. Jag ställde upp i tävlingen för att jag vill veta jvad jag ska träna på över vintern och vilken kondition hästen har, jag har trots allt bara tränat honom i en månad. Portello var lätt att lasta och lugn astt hantera på tävlingen. När vi gick runt i viloområdet bland färgglada hinkar, ikeakassar och tält gick han lugnt men far spänd och visade att "jag är inte van vid detta men jag accepterar det" På banan drack han faktiskt en hel del vatten. I vilan åt han gräs, betfor och drack vatten vilket var bra.

Sakerna som inte fungerade var kylningen. Han låg lite högt i puls och vi behövde kyla. Portello är inte van vid vatten, han blev orolig när han såg de blöta svamparna och började sno runt. Det blev som longering med blöt svamp, inte bra. Vi beslöt att inte försöka kyla eller tvätta av honom utan låta honom varva ner och gå och beta, det räckte inte. Pulsen var 70 i slutbesiktningen. Jag ser den höga pulsen som en kombination av för lite kylning, nervositet och dålig kondition. Till nästa år kan ni lita på att vi har tränat en hel del kondition samt med svampar och vatten!
Ridmässigt gick det ganska bra, han hademotor hela vägen och gick av sig själv. Första slingan vill ehan mest galoppera, jag fick ta tillbaka honom ordentligt för att kunna bryta av till trav och då red andra om och han gick tillbaka till galopp osv. Galoppen är Portellos styrka och jag ser fram emot när han har bättre kondition så att vi kan höja tempot med mer inslag av galopp.

Hur gick det då med kroppen och knäet? Jag mår bättre än någonsin. Jag har numera nästan vant mig vid attvara stel och ha ont i ryggen på morgonen. I dag var det annorlunda jag vaknade och kände mej mjuk och smidig och utan ont i ryggen. Jag vet sen förut att min rygg mår bra av att jag rider och tydligen har det blivit för lite av den varan på sista tiden. Att gå hemma med småbarn innebär till stor del av att jag går böjd som en märla och plockar leksaker från golvet, bär tunga barn på dåligt vis eller dammsuger under saker- oergonomiskt.
Även mitt nya korsband höll i fem mil. Jag känner varken av knäet mer eller mindre än vanligt.

torsdag 18 september 2008

Vibrator

Jag har ringt och bokat en vibrator i dag. Att köpa en egen är onödigt då de finns att hyra för bara 150 kr/ dag. Han på firman kom fram till att vi klarar oss med en liten eldriven.
Vi ska gjuta betongplatta till stallet i morgon och vibratorn är till för att vibrera bort luften så att plattan blir slät och inte spricker. Det är en helt ny branch det här med betong. Jag ringde och beställde hit betong och killen frågade vilken sort jag ville ha, vadå sort? jag vill ha ett stallgolv i betong. Vi kom fram till att en C30/40, 16 F4 lufttillsatt blir bra, håller ni med? Den är tunn och lätt att arbeta med, 16 mm sten och ska hålla bra för hästarna, dessutom är den frostsäker. Det ska bli spännande att gjuta golv, vi är ju amatörer på området. Jag ser mest fram emot att köra vibratorn!

tisdag 16 september 2008

Fornabodaritten

Jag har anmält mej och MR Portello till Fornabodaritten, 50 km. Normalt sett så är en 50 km tävling något man gör i sömnen, Faktiskt så har jag bara tävlat så kort en gång. Men, detta är annorlunda.

Hästen: Jag har känt Portello i en månad, han har aldrig varit på en distanstävling. Han är 6 och och är trygg i skogen och på ridbanan. Vi har toktränat på miljöer. Hus, hundar, soptunnor, brevlådor, mopeder och trafik ingår nu i varje träningspass. Han accepterar det mesta utom bussar och lastbilar för dem är han faktiskt rädd för - på riktigt. Jag känner inte hästen så väl, vet inte hur han vill ha sitt vatten smaksatt, betfor, salt eller naturell? Ska han svampas för att få ner pulsen eller bara klappas om lite lugnande? Kommer han att försöka springa i kapp med våra medtävlanden eller stå på två ben? Detta blir en superbra erfarenhet, sen vet jag vad vi behöver träna på över vintern.

Ryttaren: Ryttaren har inte tävlat på ett år. Graviditet med dubbla barn har gjort att kroppen inte är vad den har varit, det tar tid att komma tillbaka i form.

Knät: det är nästan på dagen 6 månader sedan jag fick en av mina hamstrings i låret förvandlat till ett nytt korsband i knät. I morgon ska jag göra "examensprov" på gymmet för att se om träningen har gett effekt. Knäet fungerar men "det känns att det sitter där".

Jag misstänker att jag på måndag den 22 kommer att ha mer träningsverk än jag hade efter VM i Dubai. Jag ser Fornabodaritten som början på vägen till mitt gamla jag!

Uppgrävt och nergrävt


Nu är det rustat inför vintern. i helgen grävde vi en rejäl skyttegrav på en meters djup och en vall på det dubbla, runt hela hästhagen. Kan vara bra att ha, hot kan komma från alla håll. Kan ju även vara bra att hoppa vallgrav, - ska inte hästar kunna sånt? 225 meter tyckte vi var lagom.

Passade på att lägga ner en jordvärmekabel också.



Publicera inlägg

Hästarna hemma...

" alla hästarna är inte hemma","han har inte alla getterna i stallet", "inte alla fåglarna i buren", "hissen går inte hela vägen upp", "hon har för lite pommes frites på tallriken" , "det är inte skottat ända fram", "Lampan är tänd men ingen är hemma"

Det finns många bra uttryck för att någon inte riktigt är som vi andra, - eller att vi inte riktigt är som alla andra...

söndag 7 september 2008

Alla hästar hemma

Äntligen har jag alla hästarna hemma. Nu menar jag bokstavligt talat och inte bildligt för där har de varit hemma ganska länge vill man hoppas. Nazira hämtade jag hem från betäckningen i dag så nu är alla mina 7 (sju!) hästar hemma. Det låter ju inte klokt när man räknar dem, därför föredrar jag att dela upp hästantalet i delmängder. Jag har: fyra ston, en valack och och två föl, eller jag har: tre ston, en valack, en unghäst och två föl, eller jag har två avelsston, en unghäst, en valack en pensionerad tävlingshäst och två föl.

De resterande 6 hästarna på gården är inte mina, visserligen betalar jag foder och verkning för de två shettisarna samt tar hand om syrrans två araber, men de är inte mina.

Har du alla hästar hemma?

måndag 25 augusti 2008

Ny häst nya mål

Hästantalet har utökats. Jag har kommit över en trevlig arabvallack i bra ålder. Mr Portello, som han heter, är 6 år och grundutbildad i western. Han föddes i Skåne men har tillbringat större delen av sitt liv ovanför Delsbo. Vi håller på att lärara känna varandra Portello och jag. Han har mycket motor och är relativt självgående i terrängen, han är väldigt lyhörd och väluppfostrad. Jag har redan börjat fundera på träningsupplägg, lämpliga tävlingar mm. Jag har hunnit formulera en del lång. och kortsiktiga mål. De kortsigtiga är bla: spola med vattenslang, spraya flugmedel, vänja sig vid bussar och skördetröskor. Han är väldigt säker på foten bland stenar och rötter, det känns att skogen är hans hemmabana. Jag skulle inte bli orolig om vi möter en älg, eller en björn för den delen. Portello är däremot inte lika van vid villaområden, tung trafik och annat som vi har mycket av så här i tätbefolkade trakter. Långsiktiga mål då? Unghäst VM i Compiegne 2010!

fredag 15 augusti 2008

Våga bryta normen


En del har kommenterat det,en del tycker att det är roligt men en del blir stötta. Igår besökte vi BVC med David och Linnea. En pojke - en flicka. Linnea fick börja, låg naken på bordet för att vägas. Sjuksköterskan som sett våra barn komma in hade blicken fäst på David som satt i mitt knä påklädd och tog därför till en början fel papper till Linnea, pojkens papper. Sköterskan som tittade på Linnea utbrister efter en stund förtjust - jaha ni har gjort tvärt om, satt rosa kläder på pojken!

Kläder har vi gott om, sorterat efter storlek i en och samma hög. Just denna dag hade David rosa byxor och brun jacka med rosa kant. Linnea hade vita byxor med blå jacka. Tvärt om alltså - enligt normen. I somras när det var +30 grader varmt hade båda barnen små lätta sommarklänningar i sommarens alla färger. Klänning på pojkar kallas kolt och det är ingenting nytt, rosa är en mycket moderns färg på vuxna män. David klär i rosa.

tisdag 12 augusti 2008

Odräktig som är ohemma


I dag följde jag meden bekant till veterinärkliniken med en häst. Det är ju aldrig muntert att åka i väg med en häst som är halt men det känns ju bättre när det inte är en egen. Det blev en hältutredning. I bland har jag tänkt att man borde ha blivit veterinär men nu är jag glad att det inte blev så. Hältutredningar är slitigt jobb. Springa, longera, böja bedöva springa longera böja bedöva osv......
När man har en halt eller sjuk häst så känns det jäkligt tungt att vara hästägare, man känner sig ensam. En snabb inventering bland bekantas hästar och man är plötsligt inte lika ensam längre,det är koliker, hältor, infektioner mm. Hux flux sen så är hästen förhoppningsvis frisk och man är på topp igen.
Jag har som tur är ingen halt häst just nu men en odräktig som är ohemma och oriden, det känns ungefär lika tråkig. Min älskade ögonsten, den vackraste Kaabata har tillbringat hela våren och sommaren hos stiliga kavaljerer till föga nytta. Jag har aldrig varit ifrån Kaabata längre tid än en vecka åt gången sedan hon föddes för arton år sedan, det är tomt, jättetomt.

tisdag 29 juli 2008

Björklinge

Björklinge är väl ingen metropol direkt men det finns det mesta man behöver: affär, skola, ishall, veterinär, glasmästare och tre pizzerior. Aktivitetsutbudet är lite begränsat, i kyrkan hålls gudstjänster och konserter och varje torsdag är det bilbingo på fotbollsplanen. Vid vackert väder är badplatsen ett populärt besöksmål, i söndags var det enligt den lokala tidningen så trångt där att "folk stod likt packade sillar i vattnet". Vi brukar besöka badplatsen mest på vintern, då för att skrida fram över isen.
På tisdagar och söndagar kan man åka till den lokala soptippen. I dag är det tisdag så det blev ett besök där. Vi sorterade lydig brännbart, wellpapp, glas och metall i olika containrar. I behållaren för metall fann jag en två meter lång diskbänk med två hoar perfekt för att ha i stallet. Nu är det ju dessvärre så att det är olagligt att "stjäla" på soptippen. Lagar är lagar och de ska man följa, hur skulle världen se ut annars? Jag är mån om att sortera sopor men gillar inte när folk slänger hela användbara saker som istället skulle kunna lämnas till Myrornas och liknande.
Hur gick det då med diskbänken? Ingen aning, men en två meter lång diskbänk ligger nyskurad på gräsmattan här hemma!

fredag 25 juli 2008

Morsorna fick motionera

En granne kom över här om kvällen, hon ville få en paus från sin bebis och följa med ut och rida. Inte heller jag hade någonting emot en bebispaus så det passade bra att motionera fölstona lite. Kopia och Wystalka fick det bli. De har varit ute på några ridturer sedan fölningarna, senast vi var ute och lämnade fölen hemma i stallet blev tempot sävligt och hemlängtan stor. Nu när fölen har hunnit bli två och en halv månad var all hemlängtan som bortblåst. Hästarna fullkomligt flög fram genom skogen. Trav hela rundan för att även orka med en kapplöpning upp för en backe. De kändes oförskämt fina med mycket gas. Vid närmare eftertanke är det ju inte så konstigt att i alla fall Wystalka har lite kondition, för lite drygt ett år sedan genomförde hon lag SM på Simlångsritten 100 km.
Efter en svalkande dusch och lite foder fick de återgå till beteshagen. Vi var nöjda allihop, än finns det hopp om morsorna.

torsdag 24 juli 2008

Terrängkörning

Sommar, semester och underbart väder. Anders och jag beslöt att ta barnen och hunden på en ljuvlig kvällspromenad. Vi har gått om asfaltsvägar och grusvägar men dåligt med promenadrundor där man slipper vända och ta samma väg hem. Den "vanliga" rundan var för tråkig. Vi kan ta en lite längre väg runt och komma fram vid bussgaraget föreslog jag. Den vägen - stigen - marken red jag över för ett par år sedan. Vi gick vägen som övergick i stig som övergick i hage. Hagen var jättefin och framkomlig med vagnen, hagen övergick i skog och där blev utmaningen tuffare. Stenar, rötter och smalare stig gjorde framkomligheten svår. Plötsligt hittade jag ett hjul intill stigen, lustigt tänkte jag det liknar ju de vi har på barnvagnen... Jo visst körde Anders med tre hjul på vagnen! Den tänkta vägen gick över en sådd åker så vi testade ett annat håll, som vi trodde enklare. Vi fick bana oss fram genom tistlar som var manshöga, tänk om det hade suttit ett slåtteragregat framför vagnen, så praktiskt. Snart så såg vi en liten stuga som vi vet ligger intill en bra stig som leder hem. Stugan låg på andra sidan en åker och ett dike. Diket, ett krondike med bredd 3 m och höjd 2 meter. Vi bestämde att diket var opasserbart med tvillingvagn. Efter att ha kommit fram till att alla andra vägar än över diket var jättelångt hemifrån så upprättade vi en plan för att passera diket. En bred planka placerad över diket fick duga. Vi balanserade helt enkelt vagnens underrede på brädan och hasade vagnen över diket, kanon. Drygt en timme senare kom vi hem utan att ha fått barnen att sova, lite mycket äventyr kanske?

måndag 14 juli 2008

Sent omsider

Lite sent på säsongen så här så skickade jag äntligen iväg Nazira på betäckning. Jo visst kunde jag ha börjat lite tidigare men det blev inte av. Hon är själv född så sent som 28 juni och jag ville att hon riktigt skulle vara tre år först. Valet på hingst föll på Bayard e.Red Baron, det är lite annat än de flesta av mina som ju har helpolsk stam. Till Nazira som har engelska linjer både från Gomir och från Nazana så tror jag att det kan bli intressant, vi får se om den ståtliga fuxen faller Nazira i smaken.

Att betäcka en treåring är smart. Som tre-fyraåring ska hästen ridas lugnt vilket går att göra även som dräktig. Som femåring är det planerat att starta clear round och då är fölungen avvand och står på egna ben. Vill man sen avla när hästen är äldre och har avslutat en tävlingskarriär så är det lättare att få dem dräktiga. Smartast är förstås om det till att början blir ett föl, vi får se.

fredag 11 juli 2008

Analysera och beräkna

Nu har analysen på årets hösilage kommit. Normalt brukar jag vara sent ute men i år tog jag tog provet ute på åkern innan pressningen. Kvaliteten var superbra med 69 SPR och 10,2 MJ, vilket var högre än förra året. Kalkhalten är liksom alltid i mitt foder från Uppsalaslätten jättehög, nästan 5 g/kg TS. Årets torka till trots så verkar fodret ha blivit jättebra. Ett litet problem är bara att det blev hälften så många balar som förra året, detta innebär hälften så mycket mat, hälften så många hästar eller så får jag helt enkelt köpa till lite extra.

Jag tycker att det här med foder är jätteroligt, jag gick en kurs på SLU för några år sedan om hästens foder och det tog död på en hel del myter som man hört och väckte lusten att beräkna. Jag brukar roa mej med att pröva de olika foderprogrammen som finns på nätet. Dessutom har jag gjort ett eget enkelt exelprogram på datorn, där har jag olika kraftfoder och olika mineraler inlagda inklusive kostnad, jättekul. När det sedan kommer till den praktiska utfodringen så är jag inte alls så slavisk, höftar lite. Enligt foderberäkningarna ska ju ex tre dräktiga arabston med samma vikt få samma foderstat men så ser ju inte verkligheten ut. Att analysera höet gör i alla fall att jag vet vilket mineralfoder som passar samt ungefär vilket kraftfoder som passar till.

Här är en länk till ett foderstatberäkningsprogram baserat på de senaste rönen:
http://hippocampus.slu.se/hastens_foder/index.cfm?Call=foder

måndag 7 juli 2008

Shopping

I dag sålde jag Nipeta, min superfina ettåring. Hon kommer att få ett kanonbra hem på Ekerö, trevlig tjej som köpt henne. Det kändes både bra och vemodigt på samma gång, jag behövde trösta mej med en tur på stan. Tanken var att strosa runt lite, kanske kolla in lite kläder eller annat kul. Det regnade. Barnen var nöjda i vagnen så länge den rörde på sig. Det blev till att skynda sej på, onödigt runtkikande och stillastående resulterade i skrikiga barn. Dagens fynd blev örondroppar till hunden på apoteket, alltid något.

onsdag 2 juli 2008

Oväntat besök


Det var tur att jag hade ett paket kaffe hemma i måndags. Två vilsna distansryttare hade irrat sig fram i skogarna från Harbo i norr till Björklinge i söder. Utmattade och vilse tog jag hand om dem, erbjöd vatten och fika.....
Nja det var lite mer planerat än så, det var Gunilla som red Billy och Mia som lånat Marzinett. För att göra träningen lite varierad red de hem till mej för en fika. Det märks att de inte var några nybörjartjejer, de lyckades pricka in att rida på dagens enda regnfria timmar det kallar jag erfarenhet!

Det är trist att inte ha någon häst som kan gå flera mil. Jag fick nöja mej med lite träning på ridbanan med Nazira, alltid något.

måndag 30 juni 2008

En dag i Tolkiens värld

I helgen firade Uppsalas Tolkiensällskap ”Midgårds Fylking” 35 års jubileum. Gäster från när och fjärran träffades i Fylke där hobbitarna bjöd till fest. De flesta tillresta anlände med Lännakatten. När det var dags för Éowyn, från Rohan: hästarnas stad, att göra entré behövdes en ädel springare. Vem kunde passa bättre för att eskortera Éowyn än Wystalka? Medföljande hästskötare, för dagen förklädd till Rohirrim, fick leda lilla Wasa vid sidan.

Det var en ny upplevelse att för en dag få kliva in i Tolkiens värld. Mat och dryck fanns i överflöd liksom glada folk och andra figurer. Jag hade trevligt men var säkert den enda därvarande som inte läst sagan om ringen. Som tur är har jag sett filmerna så viss kunskap om Alver och Hober har jag i bagaget.

Vad de må bliva av lilla Wasa får framtiden utvisa, hur som helst så gillade han skarpt att marschera bland färgglada tält, vimplar och hurrande sagofigurer, blott två månader gammal!

torsdag 26 juni 2008

David

När jag sent i går kväll kollade mina mail hitttade jag ett från Gunilla "grattis David på namnsdagen" skrev hon. OOps det hade jag missat. David är ett nytt namn i vår familj så det missade jag. Anders och mor- eller farföräldrarna visste inte heller att det var David. Jag vet ju knappt när jag själv har namnsdag, eller mina föräldrar (även om mamma ofta påminner mej om när jag har missat hennes) hur ska jag då kunna ha koll på barnen?

Jag tänker mej att för tvillingar som alltid får dela allt inklusive födelsedag kan namnsdagen vara lite extra kul, ett sätt att få en egen dag.

När jag funderat ett tag kom jag fram till att namnsdagar är mor-och farföräldrarnas sak att hålla reda på. Från min egen farmor fick man alltid ett grattiskort och ofta en liten peng på namnsdagen, farmor hade 6 barn med respektive samt 15 barnbarn att hålla reda på och missade aldrig en namnsdag. Mormor skickade också ett kort eller ringde och grattade.

onsdag 25 juni 2008

Lyxproblem


Jag har fyra vuxna friska hästar men ingen att tävla med!
Nazana och Kopia har små föl. Nazira är tre år och rids2-3 ggr i veckan i skritt, trav och diverse skolor ovan mark, detta är bra utbildning men tillfredsställer inte mitt ridbehov. Kaabata är på betäckning, hon har varit det i några månader men är lika odräktig som innan men med lite sämre kondition. Min plan att först låta betäcka och sedan rida Lag-SM höll inte. Alternativen är nu 1. låta henne stå kvar på hingststationen föra att verkligen ha försökt ordentligt eller 2. Ta hem och snabbträna och tävla resten av sommaren.

För att inte hamna i detta dilemma bestämde jag på ett tidigt stadium att köpa mej en ridhäst i åldern 6+. En perfekt välriden och trevlig åttaårig arab hittades för detta ändamål, enda felet var dock att han inte klarade veterinärbesiktningen. Jag vet inte vem som blev mest besviken jag eller säljaren, jag hade ju praktiskt taget nästan planerat tävlingsäsongen för denna häst som jag ännu inte köpt. Var hittar ni alla era hästar?

Men som sagt lyxproblem. Min granne förlorade ett högdräktigt sto i dag, stoet hade ett benbrott och transporterades till Ultuna enbart för att kunna rädda fölungen som var ca 324 dygn. Jag hoppas så att den lilla hingsten kan klara sig, en nordsvensk amma är förmodligen redan på plats.

tisdag 24 juni 2008

Fransoser

Intressanta de där fransmännen. Jag ska inte liksom Mia gänga mej med en fransman i mitt nästa liv (inte mitt nuvarande heller) Det sista vi såg av Paris var en typisk fransman. På flygplatsen var det bording by bus. När vi skulle gå av bussen bad jag chauffören att öppna bakdörren, han svarar (på utrikiska) -det är utgång fram. Jag repeterar -vagnen är för bred för framdörren kan du öppna bak (där vi klev på) Han upprepar -det är utgång fram. Efter tre - fyra uppmaningar om att öppna dörren lämnar chauffören sin plats, kommer bort till oss, konstaterar att vagnen är för bred för framdörren. Därefter går han fram och öppnar bak. Tänk vad smidigt det gått från början om han inte varit så J-la ENVIS.

Hemma i Sverige möttes vi av dörröppnare, skötbord på dam- och herrtoan, bred buss och hjälpsamma människor.
Semestern i Paris har inneburit en helt ny erfarenhet, jag har umgåtts dygnet runt med min familj i en vecka. Inget ont om familjen men ibland blir det bara för mycket. Många hästmänniskor har nog liksom jag stort behov av att vara ensamma. När vi vistas i stallet eller rider ut i naturen fylls behovet av lugn och ensamhet, stressen rinner av och klockan stannar. Det första jag gjorde när jag kom hem var att "meditera" ut till fölen i hagen, de leker och jag hämtade energi. Otroligt vad fölen har vuxit på en vecka, det måste bero på regnet!

torsdag 12 juni 2008

David och Linnea sätter betyg



Notre Dame - 5 nappar. Skum belysning, dovt sorl som inbjuder till sömn. Endast ett plan med breda dörrar och lite nivåskillnader.

Louvren - 4 nappar. Barnvagnar går före i kön, hissar finns. Många våningsplan och halvplan gör det dock lite svårframkomligt. Barnvagnen får tas med överallt.
Versailles - 3 nappar. Barnvagn får inte tas med. Här blir det bärsele vilket gillas av barnen men är jobbigt för Mamma och Pappa. Väldigt hög ljudvolym. Parkbänkarna är bra när man ska byta blöjor.
Kaféer - 4 nappar. Kaféer finns överallt och inbjuder till mat och lekpauser. Personalen är trevlig och har inget emot att man slabbar med barnmat. Minus för att det aldrig finns skötbord på WC.Eiffeltornet - 0 napp. Lång kö till hissen där man inte får ta med barnvagn, värdelöst.

Tunnelbanan - bottennapp. Bara trappor ner till tunnelbanan, inga rullisar eller hissar. Trappor upp och ner även vid tågbyte Anders bubbar vagnen och jag kånkar saker. När man till slut kommer ner till biljettkontrollen är vagnen för bred för den smala dörren till perrongen. En bred dörr finns med bilder på rullstol och barnvagn, dörren är låst och låses upp på begäran om man ringer på en telefon. När man ringer och talar om vad man vill öppnar de ändå inte, har inte lust. Grrrrrr. Väl på perrongen måste man lyfta upp vagnen på tågen (20-50 cm) En del dörrar har järnrör innanför öppningen så att vagnen inte går in - välj en annan dörr och hoppas på att ingen sitter mitt i gången. Paris är lämpligast för unga friska personer utan barn.


Klassiska paristuristen









I går gjorde vi det klassiska Paris. Eiffeltornet, Notre Dame, Louvren mm. Eiffeltornet blev enbart nerifrån eftersom kön är drygt en timme lång och barnen inte fick föllja med. Louvren var klart sevärt. Naturligtvis blev det en titt på den obligatoriska Mona-Lisa. Barnen gillade Louvren skarpt. Förutom att David försökte krypa ner i en grekisk urna och Linnea höll på att käkas upp av en orm så gick det jättebra. Barnens favorit blev nog ändå Notre Dame. Eftersom de inte är döpta var de frestande att låta doppa dem i dopfunten för att för alltid bli katoliker, men efter som de sov hela tiden så avstod vi. En ännu så länge lite okänd sevärdhet i Paris är "tvillingarna David och Linnea" antingen så har fransmännen inte sett tvillingar förut eller så är det ovanligt söta för de har hamnat på många många kort. Mest förtjusta blev nog ändå japanerna, de nog fler kort på barnen än på Notre Dame.

I dag blev det Versailles, det motsvarade helt mina förväntningar. Spegelsalen var otrolig, över 100 meter lång med taket helt smyckat med målningar och förgyllda stuckaturer. Vi promenerade i en liten (!) bit av trädgården. Det som jag alltid har uppfattat som buskbomsparterrer visade sig vara klippta trädhäckar på över tre meters höjd, allt var lite större än jag trott. En intensiv dag avslutas nu med te, baguetter och brieost.

tisdag 10 juni 2008

Dyrt men trevligt

Så är man i Paris! Flygresan gick förvånansvärt bra, David och Linnea lekte lite och sov sedan i våra knän. Bullret från flygmotorerna var sövande. Det var när vi kom fram till flygplatsen som äventyret började. För att komma till Anders bror Pär åker man först med ett tåg och sedan tunnelbana med byte. När tågresan skulle börja blev det matdags för barnen, bara att duka upp mat på perrongen. När tågresan sedan började var det sovdags. Till skillnad från flyget så bjöd inte tåget på samma komfort, det bullrade, pyste och lät väldigt mycket samt var ca 40 grader hett. När vi till slut kom fram till Pär med trötta och gnälliga barn hade jag lärt mej lärdom 1 när man reser med barn - ta en taxi!

I dag har vi flanerat lite på gatorna i sommarvärmen. Kaffet är jättegott och kostar 45 kr koppen, lunch två pers 297 spänn men gott. Nu lite siesta innan en kvällspromenad ner mot Notre Dame.

onsdag 4 juni 2008

Till Paris

På måndag bär det av till Paris i en vecka, semester med familjen. Om det är något som jag inte har så bra rutin på så är det semester med familjen. Jag har mest rest på hästtävlingar. De semestrar som har varit ohästrelaterade är en dykresa i Egypten, en weekend i London och en vecka i Italien i höstas. Det är resor som jag blivit bjuden på.

Men nu bär det av, Anders och jag med varsin bebis i famnen. David och Linne har fått bebispass med foto och allt. Lite mer nervöst än att resa själv måste jag erkänna, vad ska man packa med när man reser med barn? Antagligen är det ungefär som när man reser med hästar d.v.s extra av allt samt gott om mat och dryck.

Jag har varit i Paris en gång förut, en snabbis år 2000. Gunilla Carlson, Bertil, Hanna Norin och jag drog på en sightseeing i Paris. Vi hade en Volvo kombi och Gunilla körde, herregud vad det gick undan i den franska trafiken! Vi hann se Eiffeltornet, Louvren mm. Det egentliga målet för resan var för VM i Compiegne. Jag hinkade åt Gun och Gunilla som båda blev godkända, Hassan bin Ali från UAE segrade.

Måndagens resa blir antagligen mer stillsam och oplanerad men förhoppningsvis hinner vi med ett besök i Versaille och mycket god mat.

tisdag 3 juni 2008

Hästbyten

Sigrid var här i dag, vi och bytte hästar med varandra. Med sig hit hade hon Wystalka och lilla Wasa, snart en månad, som ska få gå på bete med mina föl. Med sig hem tog hon "sitt stora föl" Wielgomir. Han är tre år och behöver få miljöombyte, lära sig livets skola. Det blev en händelserik dag för honom. Först blev han riden, gång nr 5 i ordningen. Transporteringen gick bra, han är lättlastad sedan tidigare men är inte van vid att transporten rullar i väg, det blev lite tumult i första kurvan. Väl framme hos Sigrid fick han se en sjö för första gången i sitt liv, lärorikt.

Med sig hem hade Sigrid även Skrållan. Skrållan är en Minishettis som vi har lånat för att ta föl på. Sigrid och jag lärde oss rida på Skrållans mormor Gina som dog för ett par år sedan av en ålder på 33. Vi vill gärna ha en ättling kvar inom familjen efter Gina då vi inte kan ta föl efter vår Gorgonzola. Vi är jätteglada för att få låna Skrållan som nu ska betäckas med Merkisayre Carcus, han är född på Shetlandsöarna, kan man bli mer shettis än så? Ni hittar honom på: http://www.mounsieurs.se/avelshingstar.htm

måndag 2 juni 2008

Inte alltid som man tänkt sig

Önskas Köpa
Arab hingst eller sto för elitsatsning inom distans
6-9 år, välriden och skadefri. Helst ej vita ben.....

Ungefär såhär löd min annons förra året. Tanken var att köpa en häst i en ålder mittemellan mina egna som senare kanske kunde användas i avel, helst en snygg avelshingst för 16 mils ritter. Jag fick en hel del svar och tittade på hästar i Värmland, Uppland, Södermanland och Skåne. Men ingen dög. Hästarna jag tittade på var för små, för dåligt ridna, någon hade en exteriör som inte höll och en var elak. Hästköparplanerna lades på is, två barn och ett avslitet korsband kan ha spelat roll.

Nu har jag återupptagit letandet och jag tror att jag har hittat rätt. Jag behövde inte åka till Skåne men väl en mil bort i skogen. En valack naturligtvis, inte mycket att avla på. Snäll, välriden och förhoppningsvis frisk. Behöver jag tillägga att han har tre vita ben?

fredag 30 maj 2008

Sjung om studenten

Folk tar studenten nu i veckan. Presentbryderier, vad ger man till en manlig kusin (som förhoppningsvis inte läser min blogg)? Det blev ett våffeljärn, inget man köper direkt till sig själv men samtidigt bra att impa på polarna med nygräddade våfflor.

Själv tog jag studenten för ett par nyss år sedan. Anders och jag har varit tillsammans sedan dess och det är i alla fall 13 år nu. Jag fick en polar pulsmätare, den satt monterad på häst och jag red hem från stan med markerad bana med vätskekontroll och allt, hemma väntade till och med veterinärbesiktning med riktig veterinär! Studenten var en riktig höjdare. Pulsmätaren var en sådandär med elektroder på tryckknappar som var svindyr, Mias är billigare nuförtiden (Mia är naturligtvis lite för billig) men med mer finesser.

Dan efter studenten debuterade jag på 120 km med Martin på Vasaritten, kom etta och fick best condition. 18 år ung och livet lekte.....

tisdag 27 maj 2008

Dessa underbara män

På Rönningerittenplanegsmötet i dag förkunnade G att hon bor i hop med hovslagaren, Wow, det gick ett sus bland oss som var där (mest kvinnor). Lite snabb huvudräkning och jag kom fram till att man kan spara si så där minst 6000 kr på en sån affär. Jo då han var duktig på att sköta hästarna och snickra också, och laga mat - vilken toppen karl.

När G träffade en ny kille för något år sedan berättade hon att han, vid ett av de första besöken hemma hos henne, mockade hela stallet när hon var ute och red. En del män vet verkligen hur man imponerar på kvinnor.

En som också har insett att blommor och smycken är passé är min Anders. När jag fyllde 25 fick jag en hundvalp, ett annat år en röjsåg och en gång en högtryckstvätt. När jag fyllde 30 fick jag pengar för att köpa mej en ny tävlingshäst - utan att ens be om det! Någon ny tävlingshäst har jag dock inte köpt ännu, men jag jobbar på det. Det lär ju i alla fall inte bli svårt att övertala Anders.

lördag 24 maj 2008

Lättköpt amatör

Det blev en tur till barnvagnsaffären i dag. Jag har under en tid känt behovet av en liten lättmanövrerad barnvagn att ha när vi åker på "stadsbesök". Tvillingvagnen som vi har sen förut tar dessutom så stor plats i bilen att Juno med nöd och näppe får plats. Expediten i butiken insåg raskt att hon hade med amatörer att göra, hon övertygade snabbt om den lite dyrare vagnens fördelar. Vagnen på kampanjpris som vi kom dit för att köpa blev osåld! Det blev en vagn som lätt går att få pytteliten, det kallas paraplyvagn för den fälls som ett paraply.

Jag inser att mitt köp av barnvagn är som för en novis på hästar att köpa sadel. Bom eller inte bom, dressyr, hopp eller kanske western? Syntet eller läder, luftkuddar eller ullstoppad?
Jag tror att vi gjorde ett bra köp men jag kan inte låta bli att känna mej som westernryttaren som just kommit hem med en dressyrsadel.

onsdag 21 maj 2008

efter sol kommer regn


En dag präglad av väder. Det började bra med strålande solsken. Fölen i beteshagen och tvillingarna i vagnen. Själv kröp jag runt i gräset och plåtade närbilder på fölen och njöt av hur de hoppar och skuttar. Tre fölston delar hage och har fullt upp med att muta in revir, ingen av dem verkar ha tänkt att deras föl ska få leka med någotn annan häst - någonsin.

Lagom vid kaffedags kom ett oväder att ändra på allt. Snabbt in med plaskblöta barn, först mina egna - sen hästarnas. Barnen var lättast för de är bärbara om än tunga. Fölen var värre. Morsor som just har kommit ut på bete vill inte in oavsett om de har blöta föl eller inte. Jag är lite pjoskig och vill inte att fölen ska ligga blöta ute och sova men stona verkar inte alls hålla med, de trivs på betet. Det blev motion av både mej och hästar innan alla var inne i den torra halmen.

måndag 19 maj 2008

Missad fölning

Klockan var kvart över tolv i natt, Kopia la sig ner i boxen och tittade mot magen. Jag tittade på henne via TV-skärmen i sovrummet. Under fem minuter låg jag och tittade på hur hon såg ut att börja krysta. Sen slumrade jag till i tio, TIO! minuter. När jag vaknade såg jag en mörk fölunge som försökte resa sig. Så hade jag lyckats vara med och missa en fölning. Allt gick enligt "kokboken", efterbörden kom samtidigt som fölungen och efter en timme hade hon lyckats dia två gånger, snacka om födgeni. Det blev en hon, jag kallar henne Karponia, efter sin mormorsmor som hette Kaponia och som var mycket speciell.

Kopia har förvandlats från en av de mildaste hästarna i hagen till en drake. Hon fösvarar sin lilla skydsling med huggtänder mot små saker som kommer i vägen, som tur är så är jag inte i vägen utan helt OK.

Hästar och föl är verkligen naturliga, jag har alltid undrat om människor har lika mycket instinkter. Vi litar mer till sjukvården än till oss själva. Navelsträngen t.ex hur gjorde grottmänniskorna med den? Eller var det på grund av navelsträngen som de var tvugna att uppfinna saxen kanske?

onsdag 14 maj 2008

Barnridning

Jag fick mej en ridtur igår, eller rättare sagt jag fick åka lite häst. Det var ungefär som barnridning på marknader, man betalar 10 kr och blir runtledd ett varv. Precis så var det! Ända skillnaden är kanske att jag red på Nazira för första gången. Jag satt upp, skrittade lite och satt av utan vidare dramatik. Kanske inte så märkvärdigt kanske men ändå häftigt när man får "rida"första gången. Jag inser att vi har en del att jobba på framöver, nästa steg är nog att jag ska försöka styra också, och trava, och galoppera, och stanna! som sagt, vi har en del att träna på.

I natt blev det föl ockå. Nazana fick sitt tredje stoföl, en riktig stomaskin. Jag hade satt klockan på väckning 00:40, Kl 00:27 vaknade Anders till, tittade på TV:n i somrummet och sa -är det inte? Jo visst var det ett par framben och huvud med öron som viftade.

fredag 9 maj 2008

Vasaritten



Kanske kan han heta "Wasa" nyfödd hingst med Martin som Morfar
I helgen är det dags för Vasaritten. Det är min favoritritt med härlig natur och lagom kuperat. Dessutom har det nästan alltid gått bra på Vasa, annat är det med Göinge där åker man bara ut. I år är jag hänvisad till hinknisseskaran, jag ser fram emot det men kommer att få abstinensallergiutslag över hela kroppen av att inte få tävla. Här bjuds på en liten preskiberad Vasarittsstory:

Martin var en häst med många kvaliteter men också en och annan svaghet. En av dessa var lastningen. För att lasta behövde vi alltid backa upp släpet mot ett stall eller ridhus för att på så sätt ha väggar som stöd på sidorna. Jag tror inte att Martin var värre än någon annan häst, antagligen berodde detta på den rangliga trailern kanske på bristande lastningskunskaper hos oss. Nu när jag har hästar som skuttar in i transporten som hundar så kan jag skratta åt dumheterna.

Nåväl 1993 skulle vi ställa upp i Vasarittens 50 km klass. Vetrinärbesiktningen var dagen innan i Dådran, det kan beskrivas som världens ände. I Dådran finns skog och åker men inga stall eller ridhus som gick att lasta ifrån. Vi viste att om vi skulle lasta ut Martin där för besiktning skulle vi inte få in honom igen utan att först rida några mil. Lösningen blev att ta veterinären med oss till stallet där vi övernattade, vi fick där hästen besiktad. I dag inser jag att arrangörerna kunde bett oss flyga och fara och återkomma när hästen var tam, jag är glad att de inte gjorde det för detta var bara början på en livsstil som har gett mej så mycket glädje tillsammans med hästarna.

Martin betar, sedan flera år, på de evigt gröna ängarna. I en hage några mil här ifrån betar hans en dag gamla dotterson.






torsdag 8 maj 2008

På hästfronten nytt

Karbon precis innan avfärd
En händelserik dag på hästfronten. I natt vid 01-tiden fölade det inackorderade travarstoet Bella. Det blev en liten tjej, troligtvis en Ella Eld efter pappans Spik Eld. På förmiddagen vid 10-tiden påbörjade Karbon sin 82 mil långa färd till Arjeplog. Karbon är såld dit och lär nog bli van vid både renar och snö. Han fick åka förstklassigt i stor hästbuss. Det kändes lite vemodigt när han åkte men samtidigt är det ju meningen när man föder upp att man ska sälja hästar i bland. På eftermiddagen ringde Sigrid och berättade att Wystalka hade fölat. Hon fölade ett litet hingstföl i hagen. Lite pyssel blev det med en efterbörd som inte ville ut men det löste sig tillslut.

onsdag 7 maj 2008

What doesnt kill you, makes you stronger

Distansmöte med ridklubben. Mötena brukar vara på tisdagar men i dag var det onsdag. Onsdagar är dagen då Anders spelar volleyball. Anders tyckte inte att volleyball var bra för tvillingarna, för många hårda bollar. Det blev för mej att ta med 2winsen till klubbmötet. Barnen har varit ute på en hel del utflykter och har uppvisat den goda vanan att nästan alltid sova när vi är på restaurang, besöker folk mm. I dag var det annorlunda. Tvillingarna skrek oavbrutet i flera timmar, de var hungriga, trötta, ledsna och gud vet vad omvartannat. Helt otröstliga. Jag saknade den där extra armen som man borde få när man får tvillinger. Lagom tills vi skulle åka hem somnade de uttröttade och vaknade knappt för pyamasbyte hemma.

Förut innan man hade barn kunde man åka vart man ville liksom utan att planera, den tiden är förbi. Ledsen Anders, men nästa gång blir det ingen volleyball. What doesnt kill you, makes you stronger, jäklar vad stark jag måste vara!

tisdag 6 maj 2008

Kotten och jag


Vi har börjat få bra kontakt Igelkotten och jag. Han/hon har bott här i minst två vintrar och somrar. Första gången vi sågs satt kotten i kattmatskålen och jag blev lite häpen, det tog en stund innan jag lokaliserade fram och bak på objektet. Sen har vi stötts på på vintrarna då vi ibland av misstag väkt kotten ur vinterdvalan i hästarnas halmförråd. Men det var först i dag som vi kom varandra nära. Kotten låg på gräsmattan, skärrad efter att Juno skällt på den. Jag fick lite dåligt samvete och gick dit med lite kattmat. Matren dög. Därefter låg jag i gräset en stund (med kameran i högsta hugg) och kotten kom krypandes rakt mot mej utan att vara rädd. Lik som tack för maten hjälpte kotten sedan till med snigelrensning i trädgårdslandet. Äta eller ätas, det är det naturen går ut på. Mums!

lördag 3 maj 2008

Det blev inget stoföl i natt, inget hingstföl heller för den delen. Väntan, väntan, det är alltid lika spännande att vänta på fölningarna. Första gången jag var med om en fölning var jag 8 år, det var Kaponias första föl. Stofölet var dött när hon kom ut. Stoet sörjde och vi likaså. Nästa föl som kom ville stoet inte ha så han fick födas upp med nappflaska och valacksällskap. Varje fölning är lika spännande, Shettisarna är lurigast, de visar så lite innan och sen står de där med en torr fölis som redan har diat. Jag längtar till årets föl, de får bli vad de vill, se ut hur som helst bara de är friska ock krya. Oj! nu lät jag som en riktig morsa.

torsdag 1 maj 2008

Köp en hel och få en trasig på köpet!

För bara en vecka sedan tittade jag på en liten oanvänd yta i trädgården och tänkte att -här skulle man kunna ha en permanent sjukhage. En liten men rejäl hage med trästaket, det kan vara bra att ha i fall att... Redan samma kväll uppstod behovet. Ett av de dräktiga stona ramlade och slog sej med en gaffelbandsskada som följd. Nu en vecka senare är hagen verklighet och sjuklingarna tre. En har fått en spark och en har rullat runt med ett betonglock på magen. Låter illa kanske men två sydda stygn och lite sårtvätt räcker. Det är vid sådana här tillfällen som man funderar på varför man har häst. Är det för veterinärräkningarnas skull man arbetar och tjänar pengar? Jag funderar på ett erbjudande i stil med "köp en häst och få en trasig på köpet".

Allt är inte trasigt. Bella, stallets katt bland hermelinerna eller om man så vill Nordsvensk bland araberna har vaxproppar och kommer antagligen att föla i natt. Jag tror att det blir ett sto.

onsdag 30 april 2008

Två klasser på en och samma dag!


När jag började med distans för några år sedan var utövarna inte lika många och tillämpningen av TR ibland lite mer flexibel.

Roslagsritten 1994. Jag och Martin skulle debutera på 80 km. Förhoppningarna var stora, året innan kom vi två på 60 km på samma tävling. Starten gick vid Veda och efter bara någon km passerade man ett stort dike med en träbro över. Martin vägrade alltid att gå över träbroar efter att ha fallit genom en sådan några år tidigare. Jag fick släppa resten av klungan för att rida längs diken några hundra meter tills det kom en väg som gick över. Så småningom hittade jag banan igen. Det var nyligen avverkat i skogen och svårt att hitta alla snitslarna som jag tror var röda och vita. Jag tyckte att åtta mils banan var betydligt tuffare än sex mil som jag prövat tidigare. Banan gick genom helt obanad terräng, det var bitvis mycket brant och väldigt stenigt, nästan farligt. Att det inte fanns ett enda hovspår på banan trots nitton starter i klassen var faktiskt ingenting som bekymrade mej. Så småningom fick jag känslan av att jag bara red runt runt, kanske hade jag missat någon snitsel eller var på fel spår? Jag började rida på en stig helt utan snitslar bara för att ta mej därifrån. Efter ett tag kom tävlingsledaren ut i spåret och hittade mej. Jag hade ridit efter avverkningsmarkeringar helt utanför banan. Eftersom det gått ca två timmar och jag inte ens passerat 10 km så var det ingen idé att fortsätta, i den klassen!

Jag erbjöds att rida tillbaka till start och rida en annan klass. Sagt och gjort, jag hann precis göra en trot by förbi veterinären och starta om i 40 km tävlingsklass. Hinknissarna hade ingen karta på den klassen så någon vidare hinkning blev det inte, jag fick klara veterinärbesiktning efter 20 km på egen hand, utan saker och med en uppspelt hingst. Jag tror att jag kom först i mål men att hästen var halt.

Jag vågar påstå att jag är den enda distansryttaren som har lyckats med att starta i två klasser på en och samma dag, dessutom utan att klara en enda... Vilken bedrift!

måndag 28 april 2008

Två till priset av en

Min man är den som har varit mest drivande i skaffa barnprojektet, han önskade sig minst 1-två barn, jag som hade en mer avvaktande hållning till avbrott i ridningen, stor mage mm lutade mer åt max ett barn. När jag fick reda på att jag väntade tvillingar var en av tankarna som dök upp: två barn till priset av en graviditet och en förlossning, så praktiskt! Jag är, liksom alla hästmänniskor jag känner, ganska effektiv. Ni vet hur det är: man dricker kaffe i bilen på väg till jobbet, man rider en häst och har någon med på släp, pratar i telefonen när man rider (Gud välsigne handsfree) borsta tänderna kan man kombinera med sysslor såsom lättare styrketräning eller dusch. Att då få två barn på en gång var ju superbra. Dessutom kommer barnen alltid att ha lekkamrater och slipper växa upp som bortskämda ensambarn (det finns många bra ensambarn också).

Nu har jag dock kommit på att det finns en större vinnare i detta än jag, min man och barnen. Den stora vinnaren är staten. Redan innan barnen har börjat på dagis har vi sparat minst 200 000 åt stadskassan. Anta att man går på ca 10 kontroller hos barnmorskan under graviditeten, om den verkliga kostnaden för detta är lika som för ett veterinärbesök så pratar vi om minst 1000/gång. Vi sparar altså redan där 10 000 kr/barn. Jag vet inte vad en förlossning kostar men 10 000 där måste vara lågt räkna, det är vad ett dygn på Ultuna kostar.. Som tvillingförälder så får man 150 dagar färre föräldradagar jämfört med enlingar vilket ger en besparing på nästan 120 000 kr. Som tvillingförälder konsumerar man dessutom mer eftersom man naturligt nog behöver två av allt och det blir svårt att ärva, konsumtion sätter fart på landets ekonomi och ger inkomster till staten även där. Kanske är det dags för en liten tvillingbonus, tvillingskattereduktion eller något liknande.

torsdag 24 april 2008

Nästan som på TV

Ett litet lagom "vara hemma med barn renoveringsprojekt" har varit att snygga upp hallen. Jag ser inte ofta på TV men när så sker ser jag gärna på de olika homestyling programmen som visas. Äntligen hemma, sommartorpet och bygglov, alla visar de hur lätt det är att renovera och att det dessutom går fort och blir fint.



Renoveringsprojekt hall. Hallen var liten och mörk, har tre dörrar, två fönster och saknade dessutom förvaring. I hallen ska förvaras rena kläder, hästkläder, leriga stövlar, barnvagn, och vid regn även en blöt hund - vilken utmaning.

Jag målade ljust och fint och satte in garderober. Därefter dags för praktiska krokar, spegel och annat tjusigt. Trots att golvytan nu blev mindre eftersom garderoberna tar plats så känns det faktiskt större. Det kan bero på att jag "trollade bort" minst tio par skor, några leriga stövlar och en bunt jackor. Vips så blev det gott om plats, homestylat och fint - precis som på TV. Vi får se hur länge känslan håller i sig, förmodligen till nästa regnväder, eller tills vi tröttnar på att förvara barnvagnen ute. Det var i alla fall fint så länge det varade.


Hallen före och efter!

onsdag 23 april 2008

Hingstvisning

Syrran och jag var på hingstvisning i Strängnäs. Vi hade en jättetrevlig dag med gott om tid att prata om ditt och datt. Vi slog två flugor i en smäll och tog med Kaabata till Prinsens araber i Flen, Strängnäs ligger ju på vägen så det blev ingen omväg. Vi skämtade och sa att vi kanske skulle lasta ut Kaaba och låta henne kolla in alla hingstarna för att välja, så blev det inte jag hade redan valt åt henne - arrangerat äktenskap!

Om man såg hingstvisningen som en gott och blandat påse så var det riktigt lyckat. För att få "drömhingsten" så väljer jag meritlistan från Cruix de Guerre, han har tävlat distansritt i flera år med flera 16 milare i bagaget. Kroppen gillar jag starkt hos Mayor Bay, han har ett sadelläge som många araber saknar och lagom med massa. Jag vill ha Diesels förmåga till att koppla "av och på", detta är ju önskvärt hos en distanshäst, av i grindarna och på ute på banan. Färgen vill jag ta från Armani - Svart. Sist men inte minst så vill jag ha en stor portion av Medalj utstråling, showighet och förmåga att flirta med publiken på ett oemotståndligt sätt.

fredag 18 april 2008

Beroende?

Jag har en svaghet, jag älskar att köpa hästsaker. Jag gillar att surfa runt på nätet bland de stora hästsportaffärerna, titta och fundera men oftast inte handla. I min sadelkammare har jag så mycket saker att jag med rätta kan påstå att det inte finns någonting som jag egentligen behöver (förutom en hoppsadel). Jag har numera uppnått den grad av självbehärskning att jag kan gå in i en hästaffär utan att handla, se det som att vara fri från ett beroende. Min svaghet gäller särskilt hästtäcken, jag älskar täcken men använder dem sällan till vardags. Jag har lagom många täcken nu, vid en städdag i sdelkammaren noterades i genomsnitt sju täcken per häst (föl inräknat), helt lagom många.

Här om dagen när jag helt snabbt skulle inhandla en säck betfor på Granngården föll jag dock för frestelsen. Där i en stor korg låg en hög med täcken till HALVA PRISET. En snabb titt i korgen och jag konstaterade att ett Amigo cooler i beige och grönt fattades mej. Nu är täckessamlingen mer komplett än innan och detta till priset av endast 249 kr, visst hade det varit dumt att inte köpa detta fynd?

onsdag 16 april 2008

Nytränad


Återigen kommer jag hem efter ett pass på gymmet, visst låter det präktigt. Jag sjukgympar två - tre dagar i veckan med mitt nyopererade knä - skitkul. Jag kämpar med vikter och övningar och instruktören lägger på mer och mer vikt och fler och fler övningar.

I bland försöker jag fuska och kanske bara göra åtta repetitioner istället för tio, sen tänker jag SKÄRP DEJ! Jag tränar ju för mej själv och inte för någon annan, brukar ofta kämpa mej igenom de där sista repetitionerna också även om de tar emot.

Efter träningen kände jag mej fräsch, vältränad och smal ända tills jag snubblade över en GB glass frys på vägen ut från Granngården. Råkade bli inte bara med betfor utan även med glass och ett litet dåligt samvete. Varför säljer dom glass på Granngården egentligen, tycker inte hästarna bättre om äpplen?

I morgon blir det inget gym utan lite cykel i vardagsrummet med bebis i famnen, det gynnar både mej och gnälliga barn.

söndag 13 april 2008

Vackra vackra hästar

I hagarna här på Uppsalaslätten finns det lera, lera och mera lera. Hästarna ser ut som lervälling och de trivs verkligen med det. På kvällarna roar jag mej med att borsta rent en, två eller flera hästar men nästa dag har de lika förbaskat gosat in sej i lera från svansen och upp till öronen igen.

Trots all leran är de så jäkla fina att man nästan häpnar. Ibland släpper vi in dem i en ny hage för att springa lite. Känslan när man står där i mitten av hagen och ser en flock tjusiga araber busa fram är så häftig, jag ryser i hela kroppen när de dansar, galopperar och bockar runt mej för att imponera. Leriga eller inte - mina hästar är ändå finast i hela världen.

fredag 18 januari 2008

Smuts

Var kommer allt smuts ifrån och hur mycket finns det egentligen? Jag var hemma i går och hade långtråkigt, roade mej med att skruva loss den där ventilen längst ner i diskmaskinen, då upptäckte jag ännu en sak som gick att ta bort och ännu en. Till slut hade jag diskat alla de grå skinkspadsluktande feta delarna och satt tillbaka dem igen. Nästa projekt blev att torka va köksfläkten lite, och då råkade jag ta bort ett litet tvättbart filter och sen var det kört. Med skruvmejselns hjälp monterade jag ner fler delar på fläkten än jag visste fanns. Alla delar var av plast och gula eller bruna. Efter en grovdiskning körde jag dem i den NYTVÄTTADE diskmaskinen. Jag kände mej sedan väldigt stolt när jag monterat alla - numera vita - delar tillbaka i fläkten. Enda lilla problemet nu ärar ett lite skrapande ljud när fläkten startar samt att den inte längre vill köra på ettans växel, men vad gör väl det när den är ren?